torsdag 6 augusti 2009

Mina syskon

Jag har många syskon. Sex stycken brukar jag räkna dem till. Snart sju.

Det känns som om alla mina syskon på ett eller annat sätt har haft det svårt i livet. Om det inte är problem med läs- och skrivsvårigheter i skolan är det kanske depression eller gamla sår från föräldrarnas separation som tar sig uttryck på obehagliga sätt. Eller att man fick växa upp för snabbt. Eller att man hamnade någonstans i mitten, mellan de såra(n)de bråkstakarna, och därför försökte få mer uppmärksamhet och bekräftelse än man kunde få.

För en stund sedan fick jag höra att ett yngre syskon råkat illa ut. För att h*n har vuxit upp för snabbt. Kanske också för att allt sjunker ner i åldrarna. Jag var 15, du var 13.

Jag har alltid känt mig lyckligt lottad som har så många syskon. Jag älskar alla mina syskon oerhört mycket och de har fått mig att vilja ha en stor familj när jag väl skaffar barn. Jag önskar bara att de slapp allt lidande. Jag tycker att vi har fått tillräckligt med skit. Det räcker nu. Jag vill bara att det ska vända för alla. Det tycker jag att de är värda, särskilt efter allt som har varit svårt.

Om jag har en dysfunktionell familj? Utan tvekan. Men jag hade inte klarat mig utan den.

(hoppas att ingen tar illa upp. och då menar jag särskilt mina syskon)

/H (tårögd tönt idag igen)

4 kommentarer:

  1. Inga problem, jag vet att jag är dysfunktionell :P

    gillade förresten bilden i inlägget innan med ditt cheesy smile ;) gulligt med blommor dock, varför ger ingen mig blommor? haha

    SvaraRadera
  2. Haha, alla är vi dysfunktionella! ;P

    Nej, fy! Cheesy smile?! Usch...

    SvaraRadera
  3. Säkerligen har alla familjer problem på ett eller annat sätt. Dock har jag uppfattat det som att er familj alltid försöker finnas där för varann. Ni behöver inte alltid klara er själva utan kan vända er till föräldrar eller syskon.
    För egen del har jag aldrig förstått varför födelsedagar och andra högtider är så viktiga. Men jag minns att det betydde väldigt mkt för din syster. Kanske just för att det är naturligt för familjen att samlas då och på så sätt visa att den finns där för er.
    Jag hoppas oxå att allt vänder för er, men glöm inte bort att ni har varann på vägen dit:)

    SvaraRadera
  4. Tack för den fina kommentaren, Linda! :)

    SvaraRadera