Ok. Nu får det faktiskt vara nog. I två veckor har jag närmast "let myself go" som man så vackert uttrycker det på (det ena) språket jag studerar för tillfället (ehe, jag vet inte riktigt hur man säger det på latin!). Jag har tränat mindre än jag borde och jag har ätit en massa skit (dock inte godis och glass än, men det kommer väl!). Imorgon blir det ännu en måndag då jag inte vill väga mig.
Det märks verkligen att det är mycket i skolan just nu (och resten av terminen misstänker jag). Det är då jag äter sämst och rör mig minst. Man har plötsligt "inte tid" att träna. Man har "inte tid" att laga riktig mat. Och den trötta kroppen skriker efter snabba kolhydrater för att vakna till i alla fall en liten stund. Bortförklaringar? Svar ja. Sanning? Svar ja.
Nu till veckan blir det nya krafttag. Det funkar inte att hålla på på det här sättet. Jag vill ju komma i form. Jag vet att det bara handlar om motivation och inspiration. Vart tog allt det där vägen? För ett par veckor sedan gick det ju skitbra. Nej. Det är dags att ta i med hårdhandskarna igen, hur svårt det än är. Man blir till exempel lite avis på sin karl när han sedan i slutet av juli har gått ner hela 15 kilo med LCHF. FEMTON KILO! Då börjar man nästan tänka "hmm...man kanske skulle...?", men sedan kommer man ihåg allt äckligt fett och den enformiga maten och kommer fram till att nej, det ska jag verkligen inte göra igen! Hard work it is!
För övrigt hade jag en sjukt rolig och fin kväll med Johanna och Erica igår. Himla fina tjejer som man kan prata om allt med. Till exempel folks dysfunktionella familjer. Det blev vin hos flickorna och sedan underbara Ariman med annat trevligt folk. En wunderbar afton med andra ord.
/Hannah (pessima est)
Det märks verkligen att det är mycket i skolan just nu (och resten av terminen misstänker jag). Det är då jag äter sämst och rör mig minst. Man har plötsligt "inte tid" att träna. Man har "inte tid" att laga riktig mat. Och den trötta kroppen skriker efter snabba kolhydrater för att vakna till i alla fall en liten stund. Bortförklaringar? Svar ja. Sanning? Svar ja.
Nu till veckan blir det nya krafttag. Det funkar inte att hålla på på det här sättet. Jag vill ju komma i form. Jag vet att det bara handlar om motivation och inspiration. Vart tog allt det där vägen? För ett par veckor sedan gick det ju skitbra. Nej. Det är dags att ta i med hårdhandskarna igen, hur svårt det än är. Man blir till exempel lite avis på sin karl när han sedan i slutet av juli har gått ner hela 15 kilo med LCHF. FEMTON KILO! Då börjar man nästan tänka "hmm...man kanske skulle...?", men sedan kommer man ihåg allt äckligt fett och den enformiga maten och kommer fram till att nej, det ska jag verkligen inte göra igen! Hard work it is!
För övrigt hade jag en sjukt rolig och fin kväll med Johanna och Erica igår. Himla fina tjejer som man kan prata om allt med. Till exempel folks dysfunktionella familjer. Det blev vin hos flickorna och sedan underbara Ariman med annat trevligt folk. En wunderbar afton med andra ord.
/Hannah (pessima est)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar