tisdag 30 november 2010

Dag 7: Min bästa vän

Detta är också himla svårt. För jag brukar inte säga att jag har en bästa vän, utan flera. Jag har flera vänner som jag kan säga allt till, som jag alltid kan ringa och som jag vet alltid ställer upp. Men nu var det en person det skulle handla om och då tänkte jag skriva om den som står mig närmast här i Lund. Och det är utan tvekan världens finaste Johanna.


Sommaren 2009 läste jag en sommarkurs i genusvetenskap. Och tur var väl det, för förutom all ny kunskap träffade jag Johanna och genom henne en massa andra fantastiska människor. Men Johanna. Jag är så himla glad att jag träffade henne. Nästan varje vecka funderar jag på hur mitt liv hade varit utan henne. Det hade säkerligen varit mycket tråkigt och torftigt. Vad hade jag gjort?


Vi kan prata om allt och vi gör också det. Vi diskuterar genus, framtiden och vardagligt trams. Vi dricker vin. Vi ser på film. Vi pluggar ihop (fast oftast är det roligare att prata om annat). Vi äter middag ihop. Vi sover över hos varandra. Vi går på bio. Vi gråter ut hos varandra. Vi umgås flera gånger i veckan, annars får vi abstinens. Vi skämtar om att vi borde ha en gemensam kalender ("vad gör vi på torsdag nu igen?"). Vi är vi och inga är bättre än vi.

Finaste Johanna, försvinn aldrig från mitt liv! Då skulle jag gå under. Tillsammans med vår gemensamma kalender.

/H

Dagens gåta

Vem läser och läser men kommer ingenvart?

Ja, det är ju jag. Alltid jag. Men det visste ni kanske vid det här laget?

Nu blir det eh... lunch.

/H

måndag 29 november 2010

Dag 6: Min dag

Dagen började riktigt bra. Jag gick upp vid åtta och sedan bar det av till gymmet där jag och Johanna simmade en kilometer. Ett mycket bra sätt att starta dagen på!

Tyvärr blev resten av dagen sådär. När jag skulle sätta mig och jobba hemma en stund innan mitt andra jobb strejkade tangentbordet. Så ingen transkribering blev gjord. Sedan var det dags att jobba på skolan och jag lyckades göra vissa elever oroliga. Förhoppningsvis lugnar de ner sig. När jag sedan kom hem blev det uppenbart att jag har världens jobbigaste virus på min stationära dator som jag nu försöker få bort. Jag har ingen aning om var det kommer ifrån. Det enda jag vet är att det är jäkligt jobbigt, särskilt med tanke på att viruset gör att man inte kommer åt internet. Jäkla skit.

Med andra ord har jag haft en ganska kass dag. Jag har inte orkat läsa något trots att jag har en massa att läsa till på onsdag. Just nu känns inte något roligt eller bra. Allt bara skiter sig. Vad det än handlar om.

Det enda jag vill ha nu är jul och "lov". Lite glädje, lycka och lugn. Det hade varit fint.

Jäkla skitdag.

/H

söndag 28 november 2010

Dag 5: Vad är kärlek?

Åh, jag vet inte. Eller. Jag kanske vet. Jag tror att det korta svaret är att kärlek är när det känns som om man inte kan vara utan en person för att man tycker om personen så mycket. Det kan vara familjen, vänner eller den man är kär i.


Jag letar alltid efter den där himlastormande kärleken där allt stämmer. För den långa versionen av kärlek är att man inte kan vara utan personen, att hen gör en glad, att man nästan alltid tänker på personen. Kärlek är det absolut bästa och värsta som finns. Den gör en knäsvag, vilket är både bra och dåligt. Den gör det värt att leva. Jag hoppas att jag får uppleva allt det där igen.

/Hannah

lördag 27 november 2010

Dag 4: Det här år jag idag

(detta måste ju vara himla intressant för er att veta!)

Frukost: Yoghurt med banan, knäckemacka med philadelphiaost och paprika, tropisk juice.


Lunch/middag: Väldigt studentikost eftersom jag var stressad. Pasta, pastasås och lite grönsaker.


Mellanmål: Clementiner (ingen skörbjugg här inte!).

Kvällsmat: En liten brödbit på festen och sedan en quesadilla (tortillabröd x2 plus ost i stekpanna) hos Johanna innan vi gick och lade oss.

En mycket märklig matdag. Eller matkväll.

/H

Girigbuk

Som den giriga människa jag är har jag lagt till ett par saker i min långa önskelista. Till mitt försvar var det saker jag känner att jag faktiskt behöver. Sådetså.

/H

fredag 26 november 2010

Lite trött

Alltså. Jag kom hem vid midnatt igår efter bion (åh, Harry Potter!). Sedan fastnade jag ganska länge framför datorn. Till slut insåg jag att det var dags att i alla fall ligga i sängen. Så jag läste. Eftersom jag inte var trött. Och jag läste och jag läste. Och jag spelade gitarr och sjöng och skrev till och med en tredje vers till en av mina låtar. Och jag tänkte. Och jag läste. Och jag gick på toa och såg då att klockan var sju på morgonen trots att jag inte hade sovit en blund! Är det inte galet? Och jag var nog vaken till kanske nio och gick upp nyligen så jag har kanske sovit 1-2 timmar sammanlagt. Jag förstår inte hur detta gick till?

När klockan var runt åtta var jag fortfarande pigg och jag funderade allvarligt på att kanske gå till gymmet och simma eller något. Varför inte göra något vettigt när man ändå är pigg? Så blev det inte. Antagligen för att det alltid är mycket skönare i sängen än att gå ut i kylan.

Jag fattar verkligen inte. Jag vaknade visserligen ganska sent igår, men detta?

Och vid ett ska jag vara lärare så det funkar inte att sova ett par timmar till.

/Hannah

Dag 3: Mina föräldrar

Åh, var börjar man?

Mamma Lena. Pappa Micke. Skilda. Jag har ytterst få minnen från tiden innan skilsmässan eftersom jag var så liten.

Mamma. Fina mamma. Jag är lik henne på så många sätt. Hon är sådär hemskt ambitiös och vill vara bäst på allt, vilket jag utan tvekan har tagit efter. Hon skriver jättebra och jag hoppas att jag är i närheten av hennes begåvning. När jag var yngre undrade jag ibland vad jag hade tagit mig till om jag inte hade haft en sådan duktig och smart mamma. Jag skötte oftast läxorna själv. Det gick snabbast så. Men jag rådfrågade mamma precis hela tiden. Och utan de svaren vet jag som sagt inte vad jag hade gjort.

Mamma har en så fin människosyn. Hon kan till och med se ett människovärde i Hitler, utan att för den sakens skull rättfärdiga allt det hemska han gjorde. Vi har diskuterat orättvisor och bemötande tusentals gånger. Jag försöker ta efter hennes människosyn och förståelse för andra människor.

Jag kan inte tänka mig ett liv utan min mamma. Hon har alltid varit en klippa och jag vet att hon alltid hjälper mig om hon kan.

Bästa pappa. Jag vet ingen som är så rolig och rapp i käften (lillasyster är kanske på väg åt det hållet, i och för sig). Jag har utan tvekan fått mitt språköra från honom. Jag försöker inbilla mig att jag kan vara riktigt rolig, men jag kommer aldrig vara sådär rolig och snabbtänkt. Som tur är har jag i alla fall fått musikaliteten och musikintresset från pappa. Vilket trist liv jag hade haft annars!

Jag älskar att åka till pappa och resten av familjen i Örebro. Där är det alltid fest. Man äter gott, skrattar och kollar på film. Pappa är himla duktig på att laga mat och på att baka. Trots att jag har "specialmat" eftersom jag är vegetarian vägrar han låta mig stå vid spisen. Det är liksom hans plats.

Pappa är generös och hjälper alla hela tiden. Ofta med datorgrejer. Han hade nog blivit rik om han hade tagit en avgift för alla gånger han hjälpt folk med deras problem. Dessutom är han väldigt social och alla gillar honom (om inte så är de nog avundsjuka). Jag önskar att jag vore lika social och oblyg.

Ibland kan jag se tillbaka på min barndom och önska att jag hade fått umgås mer med pappa. Men det är ju så det blir när man är skilsmässobarn och den ena föräldern bor långt bort. Jag är hur som helst glad för relationen vi har idag och vet att jag alltid är välkommen.

Kära föräldrar, vad hade jag varit utan er? Tack för att ni finns!

/Hannah

torsdag 25 november 2010

Dag 2: Min första kärlek

Åh, vad svårt! Jag tycker överhuvudtaget att det är svårt att veta vad som är kärlek när det handlar om att vara kär i någon. Men jag kör på en liten historia om den första killen jag trodde att jag var kär i.

Jag vet inte hur gammal jag var. Kanske sex år. Hur som helst gick jag hos en dagmamma. Där fanns P som ju var himla söt. Han var en liten Don Juan. Jag misstänker att han hade sett flera barnförbjudna filmer, för det slutade med att vi låg i dagmammans soffa under filtar och pussades. Någon gång upptäckte dagmamman och hennes vuxna dotter detta. Då frågade dottern lite retsamt om jag var kär i P. Då berättade jag att jag gillade en massa andra killar, fast självklart inte P (fast det var ju P jag var kär i, såklart).

Det hela slutade ganska odramatiskt. Han eller jag slutade först hos dagmamman och sedan sågs vi inte förrän i sexan när vi båda gick på samma skola. Jag har nog knappt pratat med honom sedan tiden hos dagmamman. Idag är han precis tvärtemot en sådan kille jag vill ha. Visserligen väldigt snygg, men också en typisk sport- slash modekille som bryr sig lite för mycket om utseende och inte mycket annat. Jag har lite fler krav nu än när jag var sex år. Och tur är väl det.

/Hannah

onsdag 24 november 2010

Dag 1: Vem är Hannah?

Hannah Karolina D-någonting. Det är jag det. Jag är 24 och fyller 25 i januari. Då tänker jag vara i Paris och fira min födelsedag. För jag älskar Frankrike, franska och Paris. Och jag kan inte tänka mig något bättre ställe att fira sin födelsedag på.

Jag växte upp i Ed i Dalsland. Jag brukar kalla Ed för EnDsville. Mest för att det är roligt och för att det får mig att tänka på skojiga The Grim Adventures with Billy & Mandy. Jag har en massa syskon (7) lite här och var. Hel, halv och plast.

Hannah och Maxs arm.

Jag har flera stora passioner. Musik, litteratur och språk. Jag sjunger och spelar gitarr och piano. Jag skriver låtar och hoppas att jag en dag ska kunna leva på musiken, även om det bara är en önskedröm. Jag älskar att läsa böcker och då särskilt Harry Potter och engelska klassiker. Därför läser jag ett masterprogram i engelskspråkig litteratur. Jag har pluggat engelska, franska, latin och spanska på universitetet och även lite tyska på gymnasiet. Jag älskar att lära mig språk och har som mål att kunna fem språk mer eller mindre flytande innan jag dör. Nu skulle jag säga att jag kan tre språk flytande och att jag håller på att lära mig ett fjärde.

Såhär kan det se ut när jag skriver en låt.

Jag har alltid älskat skolan och har alltid varit en "duktig flicka" i skolan, vilket både är positivt och negativt. Jag älskar att ta högskolepoäng och börjar närma mig 300 nu. Jag har två kandidatexamina, en i franska och en i engelska. Förutom språk och litteratur har jag läst lite genusvetenskap.

Jag är intresserad av politik och kallar mig feminist. Jag skulle aldrig kunna rösta höger. Alltid vänster. Jag är intresserad av genus och kommer nog bli en riktig prettomorsa om jag någon gång får barn.

Jag följer hiskeligt många tv-serier. Mest amerikanska. Jag kan bli så himla glad av tv-serier. Dessutom är det jätteskönt att få ett avbrott i pluggandet och jobbandet.

När det kommer till mitt utseende är jag väldigt osäker. Jag har svårt att acceptera hur jag ser ut, särskilt min övervikt, och jobbar med både självkänslan och hälsan. Jag är en riktig sockernarkoman, men har klarat mig utan godis, kakor och glass i mer än två månader nu.

Jag har alltid trettio bollar i luften och är jämt stressad. För tillfället pluggar jag 150% och har tre jobb. Det är lite mycket och jag har funderat på att sänka tempot lite. Jag vill helst inte dö av stress. Inte än på några år.

Jag kommer nog bli gymnasielärare i engelska och franska, vilket känns jättekul! Jag har en gymnasieklass i engelska två gånger i veckan den här terminen och tycker att det är superroligt.

Mitt kanske bästa beslut någonsin var att bli vegetarian. Det blev jag för 3-4 år sedan efter att ha ogillat kött mycket länge. Jag är inte vegan, men försöker att inte köpa en massa skinn/läder och skulle aldrig någonsin få för mig att bära päls eller köpa saker med dun i. Djurs lidande är något av det värsta jag vet, trots att jag har mycket respekt och är lite rädd för de flesta djur.

Jag har en tendens att skämta nedvärderande om mig själv, vilket får mina vänner att bli rasande. Jag vet att jag borde vara snällare mot mig själv. Jag tänker ofta att jag på olika sätt är sämre än andra.

Jag älskar kolhydrater i alla dess former (åh bröd, åh pasta!) och är sugen på pizza säkert varje vecka. Och Ben & Jerry's, fast det har jag ju slutat med.

Min favoritfilm är Le fabuleux destin d'Amélie Poulain (Amélie från Montmartre) och mitt favoritband är punkbandet NOFX.

Jag tänker lite för mycket och ältar saker i all evighet, särskilt beslut som rör framtiden. Jag är ofta osäker på vad jag verkligen vill göra. Eller så är jag mest rädd för att välja fel, även om det känns rätt.

Mina två stora mål i livet, som känns precis lika viktiga, är att ha ett jobb jag verkligen gillar och att skaffa familj, om jag så ska vara ensamstående mamma. Jag hoppas att dessa mål blir verklighet.

Jag skulle inte klara ett liv utan vänner eller min stora familj. Det är de som får upp mig när jag är nere. Ibland tänker jag på hur fina vänner jag har och kan inte förstå hur alla dessa fina människor kan tänka sig att umgås med tråkiga mig. Jag är så tacksam att jag får ha er alla i mitt liv.

Och det var en del om mig. Om man känner mig visste man antagligen redan det mesta. Tycker ni att jag har givit en bra sammanfattning om mig själv? Har jag glömt något viktigt kanske? Kommentera gärna!

/Hannah

30 ämnen, 30 dagar

Som den bloggoman jag är har jag märkt att många bloggare har börjat temablogga. Jag är en härmapa och vill göra detsamma. Jag älskar trots allt när jag är i centrum. Med andra ord kommer jag skriva ett inlägg per dag i 30 dagar enligt ett schema. Detta kommer jag skriva om, starting today:

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här
saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Det ska bli kul! Gör't ni med!

/Hannah

tisdag 23 november 2010

:(

Usch och fy och blä. Jag vet verkligen inte hur jag ska klara detta. Hur jag ska hinna. Jäkla skit. Och imorgon förväntar sig folk att jag ska presentera mitt paper. Vilket jag måste göra. Ska bara skriva flera sidor till. Åh. Kan inte klockan vara ett imorgon nu?

/Hannah (emo)

Dagen från helvetet

Innan klockan 10.00 imorgon, det vill säga idag, måste jag alltså läsa 700 sidor, skriva ett paper på 7-8 sidor om ett ämne som jag inte helt bestämt än, samt se tre timmar till av filmatiseringen av Gone with the Wind. Jomenvisst. Det hinner jag! Snälla någon. Skjut mig!

Jag längtar till imorgon klockan ett. Då är detta helvete över. För en stund. Och jag längtar till torsdag för då kan jag sluta vara fattig. För en stund. Och då ska jag se senaste Harry Potter-filmen.

/Hannah

söndag 21 november 2010

Lycka

Idag är lycka att få äta yoghurt till frukost efter jag-vet-inte-hur-många veckor med dinkelgröt, mjölk och kanel. Yoghurt alltså. Det är lycka det.

Och boken? Uh. Jag har bara läst 100 sidor idag. Jag vet inte vad det är för fel på mig.

/H

Läsning

Idag borde jag läsa 600-700 sidor för att känna mig nöjd. Men det kommer ju aldrig gå. Jag kan inte läsa så fort. Igår läste jag ungefär 200 sidor och det är ganska mycket för mig. Jag vet inte varför jag är så trög, men det går verkligen inte snabbt. Jag har flera gånger kollat upp det här med snabbläsning, men det verkar inte särskilt bra eftersom mycket av förståelsen försvinner om man läser på det sättet. Jag måste nog helt enkelt bli bättre på att koncentrera mig. Då kanske det går fortare. Jag läser bara runt 30 sidor i timmen (när det går bra!). Hur många sidor brukar ni läsa i timmen? Jag har vänner som läser mer än dubbelt så fort som jag. Då känner man sig dålig i jämförelse!

/Hannah

lördag 20 november 2010

5 saker som gör mig så himla glad

  • Att se att juldekorationerna har börjat poppa upp runtom i Lund. Barnsligt magiskt!
  • Min lillebror Fredrik. Sötare kan ingen vara!
Jag och lillebror i mars.

  • Att få hem böcker man har beställt och som man så himla gärna vill börja läsa direkt.
  • Att ha någon att spela och sjunga med. Helst i stämmor.
  • Chuck Bartowski, som jag vill gifta mig med.
/Hannah

Trist

Usch. Jag har fortfarande en massa problem med internet. Vissa sidor kommer jag inte in på, vare sig jag använder Firefox eller Internet Explorer. I Firefox står det "bad request" eller "method not implemented" och i Explorer laddas sidor som aldrig blir färdiga. Man kommer aldrig till sidan. Så himla störande. Jag kan till exempel inte kolla min mail, jag kan inte googla och jag kan inte kolla på Eniro som jag har behövt flera gånger på två dagar. Det är märkligt att bara vissa sidor funkar. Jag får för mig att det är webbläsarna eller mina inställningar det är fel på, men jag vet verkligen inte hur jag ska fixa det. Det är verkligen jobbigt att ha en illa fungerande dator.

Om det är någon som har en möjlig lösning på problemet så får ni gärna säga till, för det här funkar inte!

/Hannah

torsdag 18 november 2010

Känslor

Den absolut värsta känslan jag vet är den när jag känner mig misslyckad. Och den känslan bor i mitt inre just nu. Mer eller mindre hela tiden. Allt känns deppigt och svårt och jag känner mig dålig på allt. Tröttheten och diskberget gör inte saken bättre. Och jag får som vanligt för mig att jag har eller snart kommer utveckla skörbjugg (men om man har ketchup på pastan får man väl inte det? eller? viskar en röst inom mig). Om en vecka kommer pengar igen. Som en gammal vän som alltid dyker upp en gång i månaden, alltid lika välkommen (eller som en gammal ovän, den röda, som alltid dyker upp en gång i månaden, lika icke välkommen). Då ska jag köpa en massa frukt. C-vitamin. För jag vill inte tappa tänderna.

Och denna jäkla framtid. Alltid ett orosmoln. Valde jag rätt? Borde jag välja om? Orkar jag? Hemska framtid, som alltid lurar längst bak i huvudet, men som alltid försöker hoppa fram och skrämma mig. "Ta mig om du kan!" skriker den. Och det finns flera. Flera framtider. Man måste välja den bästa, annars kommer den andra eller de andra framtiderna alltid spöka och man kommer ångra sig. "Varför valde jag inte rätt när jag hade chansen?" Finns rätt och fel ens? Åh, hemska, ovissa framtid.

Fast allt är inte svart eller ens grått. Ibland är det vitt. Som snö. Jag räknar dagarna. Som jag alltid gör när det är jobbigt. Snart är det jul. Julkulful och så vidare. Och jag tar ett djupt andetag så att jag inte behöver drunkna när jag dyker djupt ner igen. För snart ska jag upp igen och då är allt skimrande vitt. Is och snö och skönhet.

/Hannah

Datortrubbel

Vad trött jag blir. Just nu fungerar ungefär ingenting på min dator. För det första har jag säkerligen fått virus som jag inte lyckas få bort. För det andra har jag en massa problem med Firefox som gör att jag inte kan gå in på vissa sidor. Jag. Blir. Så. Trött. Önskar att pappa, storasyster eller någon av de äldsta småbröderna hade varit här nu. De hade säkert kunnat fixa skiten. Jag har inte tid med det här!

För övrigt har jag läst ett kapitel i den tjocka boken. Bara 62 kvar.

/Hannah

onsdag 17 november 2010

Två bilder för att förklara läget

Nej, jag har inget bättre att blogga om. Obviously.

Såhär mycket och lite till vill jag se senaste Harry Potter-filmen, men ingen verkar vilja gå med mig.

Nästa bok vi ska läsa. 1448 sidor. Till på onsdag. Och jag ska skriva 7-8 sidor om den på den tiden. Och se den fyra timmar långa filmatiseringen. Joråsåatte.

/Hannah

Kan vi byta liv?

Ok. Nu vill jag officiellt byta liv. Och jag vet precis vilket jag vill ha. Jag vill också bo granne med apsnygge James Franco! (och ha en massa fina penguinmuggar i köksskåpet) Åh.

/H

måndag 15 november 2010

Avundsjuk?

"Jag vill också ha en låt när det är Mors dag! I maj eller när det är." - mamma efter att ha hört den här låten.

/Hannah

Stress

Det här med att plugga 150% och ha typ tre jobb samtidigt kanske inte var en jättesmart idé. Och nu vill flera vänner anlita mig som privatlärare i franska, men det har jag nog inte tid med, hur kul det än skulle vara. Jag har börjat fundera på att skippa spanskan. Om det blir för mycket får jag helt enkelt göra det. Dessutom tycker jag att läraren kräver för mycket av oss. Att läsa ut en spansk bok på tio dagar när man bara läser halvfart känns inte ok. Jag såg det idag och har bara fyra dagar på mig att läsa den. Not gonna happen.

Jag gillar att plugga mycket och jag gillar att få och ha en massa högskolepoäng, men ibland blir det bara för mycket. Ibland undrar man hur mycket man får ut av det egentligen.

Idag har jag haft lektion med "mina" elever igen. Det känns fortfarande väldigt roligt, men jag har nu insett hur mycket för- och efterarbete som faktiskt krävs när man är lärare. Om ett dygn bara hade varit lite längre.

Dags att... wait for it... plugga!

/Hannah

söndag 14 november 2010

Grattis på Fars dag, pappa!

Här kommer en liten låt som är specialskriven till dig. Alla andra får gärna skratta och tycka att jag är mesig om de vill.



/Hannah

Lotto

Alltså. När jag sade att jag ville vinna på lotto i helgen var det inte riktigt 23 kronor jag syftade på. Men jag är pank, så jag kan ta dem ändå. Fast nästa gång kanske jag kan vinna någon miljon? Bra. Tack.

/H

lördag 13 november 2010

Mat

Lycka nu hade varit att ha råd med en pizza. Åh. Eller. Lycka nu hade varit att ha råd med en pizza och sedan även resten av maten fram till den 25:e (vilket jag inte kommer ha om jag köper en pizza).

Om man är fattig blir man smal.

/H

fredag 12 november 2010

Snabbis

Jag träffade mina små elever idag och är riktigt nöjd! Det känns så himla kul det här. Gymnasielärare är nog helt rätt. Det känns så skönt att äntligen veta att man har tänkt och valt rätt (eller ja. jag kommer välja rätt, snarare).

Nu ska jag gå till Johanna & Co. och spela spel. Och kanske dricka lite vin. I will bring the Trivial Pursuit!

Vad gör ni en fredagkväll som denna?

/Hannah

torsdag 11 november 2010

She's alive!

Nej. Alltså. Jag lever fortfarande. Jag gick inte under igår eller någonting. Någon jäkla måtta får det faktiskt vara. Ner och sedan upp igen. Som en bergochdalbana.

Om gårdagen var en dålig dag kan jag säga att den här dagen har varit finfin! Jag har vikarierat lite. Sedan var jag Malins fransklärare igen. Efter det hade vi bokcirkel och det var jag som bjöd på god ost. Vi pratade såklart om den senaste boken vi har läst, nämligen Rape: A Love Story av Joyce Carol Oates som jag har valt. Den var hemsk, skriven på ett mycket speciellt sätt och den var mycket bra. Slutligen gick jag och Johanna på en förhandsvisning av filmen Cornelis. Den var helt ok, men långtifrån den bästa svenska filmen jag har sett i år.

En bra dag och kväll helt enkelt. Och imorgon ska jag ha "min klass" för första gången. Så himla spännande! Jag hoppas att det går bra.

Gute Nacht (ja, fy vad pinsamt att jag har skrivit fel i flera år! jag måste ha sett någons felaktiga "guten Nacht" någonstans. mycket pinsamt hur som helst).

/Hannah

onsdag 10 november 2010

Jag är en tönt

Fan. Vad trött jag blir på mig själv. Jag måste sluta obsessa och jag måste bli av med duktig flicka-syndromet (men jag vill vara en duktig flicka! jag är en duktig flicka! jag vet att jag kan bättre! skriker en röst inom mig). Ett litet jävla G i en aptråkig teori- och metodkurs som jag inte ens orkade läsa hälften av texterna i. Vad är det som är så hemskt? (men jag får alltid VG! och det är hemskt att se ett G bland alla VG i Ladok! skriker rösten) Och plötsligt ifrågasätter jag hela min intelligens, min studieteknik och till och med mina val av studier. Trots att jag vet att det egentligen handlar om att jag hade läst för lite och inte följt instruktionerna till punkt och pricka (vem vill skriva om teori och metod när man kan skriva om Jane Eyre!?). Men jag ifrågasätter nästan att min fot ens nuddar lundensisk mark. För om man får G förtjänar man inte att läsa ett masterprogram på Lunds universitet. Eller gör man det? (det är klart man gör, var inte löjlig! dundrar en annan röst) Men känslorna kommer alltid före logiken.

Och jag inser att detta inlägg lätt skulle kunna tolkas som det det är, nämligen en patetisk text skriven av en smått psykotisk och mycket neurotisk duktig flicka som är så västerländskt bortskämd att hon skäms (tänk på barnen i Afrika! säger den där andra mer logiska rösten. i vissa länder blir de glada om de faktiskt får gå i skolan, hur bra eller dåligt det än går!).

Men känslorna kommer alltid före logiken.

Detta var väl pricken över i. Det känns som om det mesta går dåligt just nu. Planen för att glömma och muntra upp mig idag kommer se ut såhär:

  • spela och sjunga lite
  • käka (dock inget sött, men middag i alla fall)
  • åka till Malmö med bra människor och se Scott Pilgrim vs. the World på bio (gratis, dessutom!)

Och, ja. Innan jag avslutar. Jag fattar att ni tycker att jag är löjlig. Jag fattar det.

/Hannah

måndag 8 november 2010

2 bra saker och 1 riktigt dålig

Jag börjar med de goda nyheterna. Är det inte så man ska göra?

Jag blev så himla glad idag. Plötsligt har jag fått ett vikariat med ett par fasta timmar i veckan som engelskalärare på en gymnasieskola här i Lund. Resten av terminen ska jag ha minst två lektioner i veckan. Mer om det finns behov. Men jag kommer ha samma klass två gånger i veckan. Jag kommer vara deras lärare! Det känns bara så himla kul! Att jag kommer ha ansvar för en klass, eller vad man ska säga. Spännande!

Idag beställde jag och bästa Johanna biljetter till Paris. Med andra ord kommer vi vara i Paris på min födelsedag i januari. Åh, vad fint det ska bli!

Och till det tråkiga. Och sorgliga. Idag är det ett helt år sedan Carro blev påkörd. Hon är fortfarande inte medveten (möjligtvis lite. eller vem vet? hon kanske märker allt som händer, det kan ju ingen veta). Jag, precis som många andra, hoppas att ett mirakel ska ske. Att hon "vaknar" på riktigt. Att allt blir som vanligt. Eller i alla fall nästan.

Jag och Johanna gick till domkyrkan och tände ett ljus för Carro. Det kanske är fjuttigt och löjligt, vad vet jag, men något ville jag göra. Ensam är faktiskt inte alltid så stark och ingen människa är en ö. Jag tror att mirakel kan ske om många tror och hoppas. Så det är vad jag tänker göra.

Jag har skrivit om detta tidigare. Och vill du veta mer om vad som har hänt kan du läsa under kategorin Kampen för livet - Om Caroline i min fina vän Cecilias blogg.

Nu ska jag läsa lite, tro och hoppas, och sedan sova.

/Hannah

söndag 7 november 2010

Sötaste lillebrodern

Igår fyllde min yngsta lillebror, Fredrik, ett år. Min fina lillebror. Nu fick jag precis se fina kort på lillen som jag tänkte dela med mig av.

Fredrik kollar på tv-reklam i sin Star Wars-t-shirt som jag gav honom i födelsedagspresent. Jag tyckte att den såg så nördig och rolig ut att jag var tvungen att köpa den!

Tydligen älskar han bilen som han fick i doppresent. Bra att presenterna uppskattas!

Åh, vad jag längtar efter honom. Han är ungefär 50 mil bort precis som flera andra i familjen. Fy.

/Hannah

Brand New Day

Jag blir alltid glad när jag hör den här låten. Den är så fin och får mig verkligen att tänka att det är en "brand new day" idag. Eller i alla fall att det kommer vara det imorgon. Himla fin refräng. Och videon är lite rolig. Min dag kanske inte har varit så hemsk i jämförelse med vad Joshua Radin får stå ut med i videon. Honom skulle jag för övrigt gärna umgås med.



Vad tycker ni om låten?

/Hannah

Arg

Ja, nu är jag arg. Det kanske beror på sömnbrist. Det kanske beror på att jag har haft skola hela helgen. Men främst beror det på hur den spanske läraren betedde sig idag. En spansk gubbe som verkade snäll och trevlig och så, men sedan visade en helt annan sida. Vi hade först en timme med vår tidigare lärare, från nio till tio, och sedan skulle den här mannen ha oss i två timmar, mellan tio och tolv. Jag tror inte att jag har fel om jag säger att han antagligen fortfarande håller på att prata (klockan är halv två). Vi fick en kort rast och sedan en till, men ingen lunch. Vad tänker människan med? Vi hade varit där sedan nio och fick aldrig lunch. När vi fick vår andra femminuterspaus cyklade jag hem. Jag orkade inte mer. Jag fick ändå inte ut något av hans aptråkiga föreläsning. Att han sedan struntade blankt i att vi skulle ha lunch mellan tolv och ett och att vi skulle se en film vid ett med den första läraren är helt sjukt. Så då blev det ingen film. Det hann vi inte eftersom han inte kunde hålla sig till de två timmarna han hade fått. I.D.I.O.T.

Och gårdagens tenta? Usch. Jag trodde att jag låg på VG eller i alla fall nära när jag gjorde den. Efter tentan förstod jag att jag hade missförstått en fråga där man kunde få minuspoäng, så nu blir det nog inget VG. Så himla trist.

Just nu känns det som om all skola går riktigt dåligt. Men det vet jag inte förrän jag har fått betygen. Jag kanske inte borde plugga mer. Det känns som om jag har varit på toppen och är på väg ner mot avgrunden. Man kanske inte orkar så mycket mer än fyra års studier? Är min hjärna helt slut nu?

Vilken kass jäkla dag. Allt känns dåligt. Förhoppningsvis blir det bättre när jag får lite lunch i mig. Dessutom ska jag nog träffa finaste Johanna ikväll och då kan man inte vara sur länge.

Jäkla skit.

/H

fredag 5 november 2010

Dagens enda sysselsättning

Idag läser jag och Lina in en hel delkurs. På en dag. Imorgon är det tenta och det går sådär. Men ändå ok. Med tanke på den enorma uppgiften. Det känns som om vi måste lära oss miljarder ord, men det går, sakta men säkert.

Nu har jag lite mat- och tvpaus i en timme eller något. Sedan ska jag tillbaka till Linas korridorrum där vi pluggar för fullt. Jag hoppas verkligen inte att jag måste blanka imorgon. Jag hoppas att tentan är tillräckligt lätt att man vet att man kommer få VG. Något annat är faktiskt inte acceptabelt med tanke på kursen och innehållet. Nej. Jag hoppas att jag slipper lämna in blankt. Det har aldrig hänt förut och imorgon vill jag verkligen inte göra det.

/Hannah

torsdag 4 november 2010

Hannahs långa önskelista

(eftersom jag redan har frågat flera i familjen vad de önskar sig kanske det är på sin plats att skriva en egen önskelista inför julen. dessutom är det roligare att skriva önskelista än att tentaplugga!)

Enkelt och uppskattat:

  • Dinero. Pengar. Money. I need it!

Coola saker:

  • En svart, stålsträngad gitarr.
  • En svart eller röd eller allmänt cool elgitarr med förstärkare (drömma kan man alltid!).
  • Alla sorters musikinstrument, till exempel melodica, fiol och xylofon.

Fina saker:

  • Penguinmuggar, gärna Jane Austen, Charles Dickens och Charlotte Brontë (klicka på bilden för att komma till en internetbutik som säljer dessa underbara muggar):


  • Penguinpennor (samma butik som ovan):


  • Söta örhängen från Meloa (de har en webshop!). Jag vill gärna ha dessa och dessa:

  • Fina halsband från samma ställe. Halsbandsur, halsband som ser ut som små väskor, halsband med roliga berlocker och halsband i gammal stil. Ja, nästan alla deras halsband!

Läs- och sevärt:

  • Jag vill fortfarande ha Harry Potter and the Half-Blood Prince på DVD.

Saker jag "behöver":

  • Pyjamas i storlek L eller 42. Gärna svart, grå eller röd. Eller något helt annat. Dessa två från H&M är fina tycker jag:

  • Stämapparat för ukulele (OBS! inte samma sak som en vanlig gitarrstämmare! fråga i butiken!). HÄR finns till exempel en.
  • Hårfön. Helst inte alltför stor.
  • Locktång.
  • Parfym: Escada Marine Groove.

Fast helst av allt önskar jag mig lycka för mig, min familj och mina vänner. And... world peace!

Vad önskar ni er?

/Hannah (som alltid känner sig hemsk när hon skriver långa önskelistor)

Bäst att inte bli sjuk

"Attendance is required. If you miss more than one class, your final grade drops a letter grade. If you miss three classes you automatically fail."

Vår nye lärare skickade precis sin egenhändigt komponerade kursplan med betygskriterier. Gulp.


/H

Blä

Nästa gång jag blir sugen på sockerfritt "godis" får ni gärna stoppa mig. Jag köpte lite Werther's Original och en chokladkaka och mår nu riktigt illa. Usch. Men jag försöker se positivt på det hela; förhoppningsvis gör jag aldrig om det här. Sockerfria produkter är ju inte direkt bra för magen. Blä.

/Hannah

Muchas palabras y azúcar

Usch. Jag har väldigt mycket att plugga inför lördagens tenta i spanska. Främst en massa glosor. De tar aldrig slut! Och jag känner att en sockerkick eller hundra hade varit på sin plats. Men icke. Det blir inget socker. Möjligtvis fruktsocker. Jag funderar även på att köpa sockerfria kakor eller godis bara för att få den där känslan. Ni vet. Sockerkicksmissbrukare for life.

Förresten har jag nu fått reda på att det gick bra för den där stackars mannen som skadade sig på Gekås. Skönt!

Dags att handla tror jag.

/Hannah

onsdag 3 november 2010

Andas in, andas ut (en massa tjat)

Jag försöker andas lite mellan varven. Det är så himla fullt upp just nu. Gick upp tidigt och läste en massa inför dagens seminarium. Ny kurs. American Literature. Ny lärare. Amerikan som flera gånger sade "I'm just making shit up!". Slavar, rasism och dumma filosofer. Apbra och sjukt intressant. Även om detta inte är min favorittyp av litteratur känns det äntligen som om jag har hamnat rätt. Teori- och metodkurser är trots allt sådär kul.

Efter det tre timmar långa seminariet var jag Malins fransklärare för första gången. Det var jättekul och timmen gick galet fort. Det ska bli kul att fortsätta och se hur mycket hennes språk utvecklas. Hon är så duktig så!

Och Ullared? Jag handlade upp mina pengar (som var till det syftet) på två timmar. Det var lite läskigt. Jag fattade ju inte att det blev så mycket. Det var ju bara lite eh... småsaker! Men jag köpte en del julklappar. Jag är nöjd. Däremot var det riktigt obehagligt när en man halkade (eller blev puttad? eller fick en stroke?) och slog i huvudet i stengolvet. En massa blod vid huvudet. Jag och Jessica blev inte helt oväntat väldigt chockade. Hjälp tillkallades, men vi har ingen aning om hur det gick för stackaren. Hittar inget om det på nätet, vilket i och för sig får mig att tro att det gick ganska bra (kan tänka mig rubrikerna: "man halkade och dog på Gekås i Ullared"). Vi hoppas att det gick bra, även om det såg väldigt illa ut. Brr!

Och såhär ser jag ut när jag andas ut. Tänkte att någon kanske undrade.

Apropå andas in och andas ut. Jag borde egentligen plugga nu. Jag har en spanskatenta på lördag och jag ligger väldigt långt efter. Jag vet verkligen inte hur jag ska hinna få in allt i huvudet i tid. Men att skjuta upp den känns som en väldigt dålig idé och det får bli min akuta plan B. Jag hoppas dock på plan A. Wish me luck!

För övrigt funderar jag på att ge lite benmärg för att ha råd med mat och eh... för att vara lite medmänsklig. Såklart. (nej, jag vet inte heller hur jag blev såhär fattig igen. bord+stolar och dyr kurslitteratur antagligen). 700 kronor får man. Jag kan tänka mig att sälja en del av min kropp för det. Man dör ju inte eller något.

Och nu ska jag äta innan jag tuppar av.

/H

måndag 1 november 2010

Bye, soul

Ikväll åker jag och finaste Johanna till Kristianstads utkant. Och tidigt imorgon bär det av. Vi ska sälja våra själar. Ja, alltså, åka till Ullared och handla julklappar. Det är nästan så att jag inte vill erkänna det. Jag har aldrig varit där förut, men med sju syskon som förväntar sig julklappar känns det som en bra idé att handla lite klappar där. I hemlighet är jag lite uppspelt. Men det håller vi tyst om. Jag gillar att handla billigt och jag älskar att handla julklappar. Vad jag däremot inte gillar är köer och jobbiga människor. Jag hoppas att det inte är en sådan där ködag imorgon.

Jag kommer inte hem till Lund igen förrän imorgon kväll, så det kanske dröjer med uppdateringen.

Hejdå, kära själ.

/H