Jävla mög (som man säger i Skåne)

Hemtentahelvetet är inskickat. Prick klockan åtta. Det känns skönt, men jag känner mig lite orolig över att jag inte hann läsa igenom skiten. Jaja. Det får vara som det är. Skiten är inskickad och förhoppningsvis blir jag godkänd. Jag vill inte se de där böckerna igen.

Pust!

Nu blir det en sista myskväll med familjen här i Pennybridge. Imorgon bär det av mot Estocolmo. Ja, om vädret och SJ håller med, vill säga.

Godnatt!

/Hannah

5 saker jag gör just nu

• Ignorerar de där 1000 orden som måste skrivas.

• Käkar cornflakes till lunch.

• Skrattar åt lillebror som ställde klockan på 14.00. Med mening.
  

• Skriver rappakalja på Facebook.

• Känner mig stressad. 5,5 timmar kvar. Aaaaah!

/H

Faen

Igår fick jag mail från läraren där han skrev att den senaste tiden att skicka in hemtentan är idag klockan 20.00. Tidigare stod det bara att det var senast dagens datum och då räknade jag med att det var ok att skicka in senast 23.59 inatt. Men icke. Nu fick jag fyra timmar mindre att skriva och redigera på. Tack. Så. Himla. Mycket. Fast mest vill jag tacka för att jag fick reda på det mindre än ett dygn innan deadline. Tack, tack, hemskt mycket tack.

Suck.

Mindre än åtta timmar kvar nu. F.U.C.K. Detta kommer gå åt... ni vet vilket håll.

(och om någon undrar varför jag inte har skrivit skiten tidigare så beror det på en massa rättningar av mina elevers uppsatser samt jul och tid med familjen)

/Hannah

5 saker jag hellre skulle göra än att skriva hemtenta

(ja, jag vet. jag måste sluta med de här inläggen. fast nej)

• Kolla på film med familjen.

• Läsa min bok.

• Käka godis (fast nu har jag redan haft årets sista sockerdag. damn!).

• Plugga spansk grammatik.

• Slösurfa.

/H

Men blä

Hemtentan. Jag vill spy på den. Jag vill inte. Orkar inte. Kan inte. Men jag måste. Fy, vad jag hatar när det är så. Det är föga motiverande att skriva en hemtenta bara för sakens skull. Jag vet redan att slutbetyget inte kommer bli något att hurra över, så då känns det bara tråkigt att skriva skiten. Orkar. Inte.

/Hannah (omotiverad)

5 saker jag försöker förtränga

• Att jag inte kan skjuta upp hemtentaskrivandet längre. Imorgon måste jag börja. Och producera. Prestera.

• Att det finns en risk att jag inte kan ta mig till Stockholm på torsdag (eller fredag). Eller, ännu värre, hem till Lund från Stockholm nästa vecka.
  

• Att ena dragkedjan i mina favoritvinterkängor (nu lät det som om jag har hundra par. icke) verkar ha givit upp. Åh.

• Att jag har en massa jobb som väntar.

• Att mina pengar försvinner snabbare än vinden susar förbi. Jag fattar inte!

(ok, jag hade visst något att skriva om!)

/Hannah

Pennybridge

Sorry. Jag har liksom inget att skriva. Och jag sitter inte så mycket vid datorn. Jag försöker umgås med min familj i Pennybridge istället. Kolla film, käka, spela spel, leka med Fredrik och sånt.

Idag har jag handlat en massa tröjor/toppar på H&M eftersom jag fick presentkort från pappa och Anna. Tack! Innan jag åker vidare till Stockholm ska jag också gå på bio eftersom jag fick presentkort på SF också. I love it (speciellt att jag får poäng till guldkortet, heh!).

Om några dagar åker jag alltså till Stockholm där jag tänkte fira nyår. Jag håller tummar och tår för att det inte ska bli problem med kollektivtrafiken. Isch.

Jag hoppas att alla har haft en fin jul. Tack och hej!

/H

God jul från EnDsville!

Såhär såg det ut hos oss igår innan klapparna delades ut. Vad tycks?

/Hannah

Dag 30: Ett sista ögonblick

Precis innan tolv för drygt 24 timmar sedan. Det var någon minut till tolv. Till nästa dag. Till julafton. Till... wait for it... dagen då jag var tillåten att käka godis igen! Efter drygt tre månader. Jag och Johanna har ju en inte-äta-raffinerat-socker-tävling. Som har gått skitbra, om jag får säga det själv. Vi är tillåtna tre dagar med godis, sött, sötsaker. Innan nästa år. Jamennifattar. Jag var helt upprymd. Och nu är en dag borta. Imorgon försvinner en till. Och antagligen på nyårsafton.

Hur det kändes? Hur det smakade? Äsch. Antiklimax. Såklart. Det är väl sockerkicken man saknar, inte smaken. Fast det var gott med knäck och det var gott med Ris à la Malta. Men det blev för mycket och nu har jag ont i magen. Anti. Klimax.

Och härmed har jag avslutat temabloggningen.

/Hannah

Nu har jag kommit ikapp

Sådär. Nu har jag fixat och trixat med temabloggningen som jag har skippat de senaste dagarna. Som ni ser har jag fuskat lite och låtsats att jag skrev inläggen de dagar det var meningen att jag skulle göra det. Det blir bäst så. Så nu kan ni läsa lite extra.

Igår åkte jag till EnDsville. Jag träffade bästa Maria i Göteborg. Hon bor vanligtvis i Kina och det dröjer alltid minst ett halvår mellan våra träffar, ofta ett år. Det var ett kärt återseende och jag blev sugen på att åka till Kina i vår/sommar.

Idag tog jag det ganska lugnt. Jag borde ha skrivit på min satans hemtenta, men idag var första lediga dagen på länge, kändes det som. Och jag sov drygt åtta timmar inatt. Det var himla skönt med tanke på att jag hade sovit lika många timmar sammanlagt under de två senaste dygnen. Så blir det när man tar sitt jobb på allvar och rättar läxförhör till fyra på natten för att sedan gå upp vid åtta. Jag är störd.

I eftermiddags hälsade jag på hos Johanna. Det var jättekul att ses igen! Antagligen ska vi gå ut på juldagen här i EnDsville (haha, vilken grej!). Och så ska jag och Johanna fira nyår i Stockholm i år. Fint!

Nu på kvällen hade vi filmkväll hos storasyster. Fyra syskon, en film och en massa gott (fast jag skippade godiset).

Imorgon ska jag plugga och handla lite. Och baka chokladkola. Och göra marsipanfigurer. Och klä granen. Och ha uppesittarkväll med familjen. Jag gillar julen!

/Hannah

Dag 29: Mina ambitioner

Men åh. Ni vet ju redan. Fast jag kanske borde vara lite orealistisk? Ja. Det blir bra.

Jag tänkte bli rockstar, författare, skådis, gymnasielärare, doktorand, professor, ståuppkomiker, mamma, moster, faster, mormor, farmor, husägare, sambo, lycklig, 1000 högskolepoänginnehavare, fit for fight, nöjd med mig själv, femspråkstalare och säkert något mer.

Vad häftigt det hade varit om allt hade blivit verklighet! Vad tror ni är svårast att lyckas med?

/Hannah

Dag 28: Det här saknar jag

Alla vänner (och familj) som bor långt borta. Min gamla kropp (I'm working on it!). Frankrike. Att inte behöva ta ansvar för allt (jomenibland). Att ha ett liv. Min gamla kondition (I WILL be working on it!). Min gamla gymnasieklass. Och säkert något mer.

/Hannah

Menorca

Hinner inte. Orkar inte. Imorgon. Kanske. Ja.

Jag är iallafall i EnDsville. Så ni vet. Mm.

/Hannah

Dag 27: Min favoritplats

Åh, jag vet inte. Paris är nog min favoritstad i alla fall. Min favoritplats är något ställe där många av mina vänner och min familj är samtidigt. Alla är så utspridda. Jag önskar att det hade varit närmare till alla. Så nej, jag vet inte om jag har någon favoritplats. Isåfall är den där lyckan är. Vid regnbågens slut?

/Hannah

Dag 26: Mina rädslor

Att misslyckas (med mindre saker eller hela livet). Att bli ensam. Att någon i min familj eller av mina vänner ska råka riktigt illa ut. Närgångna fåglar. Att gå hem själv i mörker. Att göra bort sig totalt.

/Hannah

Dagens njutning

Känslan av att stryka saker på att-göra-listan. Mmm.

/H

Dag 25: En första

Det här är den första dagen jag betygsätter en massa saker. Det känns så i alla fall. De här betygen kommer delvis bestämma hur slutbetyget i Engelska C kommer se ut för eleverna. Det är lite ångestframkallande. Men jag gör mitt bästa. Hittar på kriterier och system som gör det lättare att rätta. Och som framförallt gör det mer rättvist. Man kan inte bara "hm... det är väl ett VG. eller något." Man måste ha ett system. Man måste ha kriterier.

Idag har jag redan strukit en grej på att-göra-listan. Och det tänkte jag göra några gånger till idag. Hoppas jag. Academic camp hos Johanna.

/Hannah

Tack och hej!

Nej, nu sticker jag till Johanna. Jag flyttar in. Över helgen i alla fall. Vi ska ha plugghelg. Eller i mitt fall, både plugg- och rättningshelg. Jag har en massa noveller och läxförhör att rätta och betygsätta. Och en hemtenta att göra. Ojojoj. Det ska i alla fall bli skönt att inte vara ensam i det miserabla. Johanna skriver på sin kandidatuppsats, så hon har lika fullt upp.

Jag vet inte hur mycket tillgång jag kommer att ha till internet, men jag ska i alla fall försöka skriva de kommande temablogginläggen.

À bientôt !

/Hannah

Dag 24: Det här får mig att gråta

• Sorgliga böcker och filmer.

• Extreme Home Makeover i vissa fall (pinsamt? svar ja).

• Extrem stress. Då kan jag bryta ihop. Men jag har nog en ganska hög tröskel.

• När jag ser djurplågeri på tv. Till exempel när de visade hur de plockade levande fåglar. Usch!
  

• När jag ser barn som far illa på tv. Till exempel när jag såg hur hemsk en karatelärare i Kina var mot små barn. Fy!

• När jag blir rörd av något.
  

Jag gråter väldigt lätt. Bölar som en lipsill.

/Hannah

Dag 23: Det här får mig att må bättre

• Att spela och sjunga. Det finns ingen bättre terapi än det.

• Att gå och träffa fina vänner när man känner sig ensam med sin ångest.

• Att kolla på roliga tv-serier. Det får mig att tänka på annat.

• Träning.

• Rutiner.

• Att lyssna på sådana där riktigt bra låtar som får det att pirra i magen.

Nu känns det som om jag har lite stoff till mitt nyårslöfte!

/H

Dag 22: Det här upprör mig

Where do I start?

• Orättvisor i allmänhet.
  

• Rasism och smygrasism.

• Manschauvinism.

• Att få dåliga betyg.
  

• När min lärare skickar saker vi ska läsa dagen innan seminariet. På kvällen.

• När tjejer gör sig dummare än de är och inte har något emot att bara ses som ett (sex)objekt.

• Dagens ideal och faktumet att jag påverkas så mycket av dem.

• Djurplågeri.

• Mina alltid återkommande diskberg.

• Sverigedemokraterna och faktumet att folk faktiskt röstade in dem i riksdagen.

• Datorvirus som inte vill försvinna.
  

• När folk tror att kyckling och fisk ingår i en vegetarisk kost.

• Det faktum att jag hittills inte har bockat av en enda grej på min att-göra-lista. Fast jag ska göra det idag. Jag måste. Ångest.

/H

Ett brev till Gudrun

Kära, goda Gudrun, giv mig styrka!

Jag behöver energi, struktur och det där drivet som jag verkar ha tappat någonstans på vägen. Ge mig vitaminer om det är det jag behöver. Eller se till att jag inte somnar klockan sex på morgonen som jag gjorde igår. Snälla, ge mig en effektiv dag. Fast helst en effektiv vecka. Men vi kan börja med en effektiv dag. Det hade behövts nu.

Jag vill inte känna mig misslyckad, dålig och överväldigad av allt jag "måste" göra. Kan du fixa det? Du är den enda Gudrun jag ber om sådant här. Så jag hoppas att du kan hjälpa. Tack. Tack.

/H

Dag 21: Ett annat ögonblick

Ett av dagens ögonblick var när jag bekände mina omoraliska tankar för några vänner tidigare ikväll. Vad det var jag bekände kan jag absolut inte skriva om här. Eller någon annanstans. Sådetså.

Totalt meningslöst blogginlägg alltså. You know me.

/H

Helsike också

Fy. Jag har knappt gjort en enda vettig grej idag. Jag har så mycket att göra men hamnar i något sorts handlingskoma. Jag vet inte var jag ska börja. Jag är trött och vill bara att någon annan ska fixa allt som är jobbigt. Men så är det ju aldrig. Jag måste göra det. Men jag orkar inte. Kan inte.

En vecka kvar tills jag åker till EnDsville. Hur ska detta gå!?

/Hannah

Dag 20: Den här månaden

Jobb. Skola. Stress. Göteborg. Träffa Maria. EnDsville. Träffa Anna och Johanna. Familjen. Jul. Pennybridge. Nyår. Stockholm?

Ja. Ungefär så.

/Hannah

2 saker jag har undrat idag

• Varför är det alltid jag som får sitta bredvid de galna alkisarna på bussen?

• Varför går alla mina byxor sönder på samma ställe (innerlåret)? Är jag så himla tjock där alltså? Mina byxor har en genomsnittslivslängd på ungefär två månader.

Det var bara det jag undrade.

/Hannah

Dag 19: Detta ångrar jag

Oj. Vad ångrar jag egentligen? Jag måste säga att det känns skönt att inte direkt tänka på tusen olika saker man ångrar. Då kanske man inte ångrar så mycket? Ibland har jag valt fel, men i slutändan har det kanske ändå varit rätt. Jag gick inte "rätt" gymnasieutbildning för mig, men jag träffade flera fina vänner där som jag inte kan tänka mig ett liv utan nu, så det var verkligen inte helt fel.

Jag ångrar att jag slutade ta pianolektioner när jag var liten. Jag började med det i åttan igen. Om jag bara hade fått läraren jag hade i högstadiet hade jag kanske fortsatt med lektionerna när jag var liten och kunnat spela mycket bättre nu.

Ibland ångrar jag att jag slutade spela fotboll. Det var/är så himla kul och jag hade så bra kondis på den tiden. Jag saknar det faktiskt.

Något jag verkligen ångrar är hur jag betedde mig i typ mellanstadiet och början av högstadiet. Så mycket skitsnack och ibland var jag en himla dålig vän. Jag står nästan inte ut med tanken på hur hemsk jag var ibland. Men jag försöker att göra rätt för mig nu istället.

Jag kan ångra att jag har varit så blyg och inte vågat chansa vid vissa tillfällen. Till exempel när det kommer till killar jag har varit intresserad av. Hellre feg och olycklig än djärv och kanske lycklig. Ett himla dåligt motto.

Jag kan inte komma på något mer. Och det är nog bra. Kanske har jag förträngt det?

Ångrar ni något?

/Hannah

Att-göra-lista december

Jag har ungefär trettiotusen saker (mild överdrift) att göra innan den 21:e december då jag åker till familjen i Dalsland för att fira jul. Jag behöver en att-göra-lista att bocka av.

• Skriva två response papers och skicka in.

• Läsa den sista boken i kursen. (den är så utläst den någonsin kommer bli)
  

• Göra hemtentan. (fan också. jag får helt enkelt göra den i Ed)
  

• Rätta mina elevers personal portraits.

• Rätta mina elevers noveller. (eh. vi väntar lite med det)

• Rätta mina elevers läxförhör x3.

• Låna böcker till spanskan så att jag kan plugga över jul.

• Transkribera. (nej, det blir i Ed/Örebro)
  

• Ha lektion med Malin.
  

• Städa lägenheten big time. (mja. jag städade bort det värsta!)

• Möblera om? (eh, nej. det hinner jag inte)
  

• Handla de sista julklapparna.
  

• Slå in alla julklappar.

• Skicka julkort.
  

• Packa inför resan.

• Ha julklappsutdelning med Johanna, Erica och Helena.

/Hannah

Dag 18: Min favoritfödelsedag

Min bästa födelsedag var nog faktiskt årets födelsedag. Det var en så fin dag där jag åt precis vad jag ville och där jag hade en himla rolig maskeradfest. Och så fick jag så fina presenter av alla. En superbra födelsedag alltså. Om ni vill se vad jag gjorde timme för timme under min födelsedag kan ni kolla HÄR.

Nu i januari ska jag och Johanna åka till Paris över min födelsedagshelg. Efter det kommer jag antagligen ha en födelsedagsmaskerad igen. Fast kanske inte med Harry Potter-tema. Vem vet. Kanske blir nästa födelsedag ännu bättre än den förra.

/Hannah

Dagens dilemma

Ok. Ska jag stanna hemma och vara en duktig student eller åka till Blekingska nationen och umgås med Johanna (aka. min flickvän utan benefits) och andra trevliga människor?

Alltså. Hittills har jag varit en urdålig student den här terminen, så varför ändra på det nu? Jamenprecis. Blekingska it is!

Uppsatserna som inte har skrivits än finns trots allt kvar imorgon.

/Hannah (bad student)

Dag 17: Mitt favoritminne

Mitt favoritminne passar den här månaden. Det var tidig luciamorgon. Jag och lillebror Joakim var små och mamma kom och väckte oss. Vi fick ligga i hennes dubbelsäng och titta på luciakonserten på tv. Mamma fixade frukost. Vi fick te med grädde, för vi hade ingen mjölk. Vi fick skorpor med smör, för vi hade inget bröd. Kanske för att det var mitt i månaden och mamma var ensamstående. Jag vet inte. Jag tyckte hur som helst att skorporna var så himla goda och det var så gott med grädde i teet. Och det var så mysigt att halvligga där under täcket i mammas säng och lyssna på Årets Lucia och tärnorna med (delar av) min lilla familj.

När jag tänker på det idag så blir jag rörd över hur mamma verkligen ville göra det trevligt och mysigt för oss. Och hon lyckades.

/Hannah (nostalgisk)

Isch!

Vilket sammanträffande. Efter att ha skrivit det här inlägget idag hittade jag den här artikeln. Ajajaj. Jag får nästan ont i tungan när jag ser det. Isch.

Och nu? Snabbläsning. Så in i helsike.

/Hannah

5 saker man kan göra när man borde läsa

• Spela gitarr och sjunga lite. Grannarna gillar det säkert.
  

• Tvätta kläder med tanke på att inga rena strumpor går att hitta i lägenheten.

• Käka. Man kan äta hur många mellanmål som helst. Har jag hört.

• Kolla Facebook en miljon gånger.

• Skriva blogg och läsa andras bloggar.

/Hannah (supereffektiv deluxe)

Dag 16: Min första kyss

Men fy vad tråkigt! Detta vet ni ju redan. Min första kyss var självklart med P under filtarna hos dagmamman. Det kan ni läsa om HÄR.

Jag försöker komma på någon annan trevlig kysshistoria. Hm. Tja, en gång provade jag att kyssa en lyktstolpe (nej, jag var inte särskilt gammal!). Det var kallt och min tunga fastnade och jag fick panik. Jag skulle inte göra om det. Learning by doing?

/Hannah

Dag 15: Mina drömmar

• Att kunna leva på min musik.

• Att vara nöjd med mig själv, kropp och själ.

• En egen familj i framtiden.

• Om musikdrömmen inte går i uppfyllelse: ett jobb som jag verkligen trivs med.

• Att kunna tala minst fem språk flytande.

• Ett samhälle där ens kön inte bestämmer hur man ska vara.

• Ett jämlikt och jämställt samhälle, helt enkelt.

• En söt, snäll och bra man som jag kan sjunga stämmor med. (ehe!)
  

Fast allt det här visste ni nog redan om mig. Med andra ord ett helt onödigt inlägg. Oh well.

/Hannah

Tråkdag

Åh, vad tråkigt det är när man bara har en tråkig dag framför sig (no shit, Sherlock!). Bara tråkiga saker att göra. Orka börja. Jag vill helst kolla på söta julfilmer och klicka hem de sista julklapparna. Men icke. Det är skola och jobb som gäller idag. Suck.

/Hannah (aka. hejjagtyckersyndommigsjälv)

Dag 14: Vad hade jag på mig idag?

Ja, det undrar jag med. Skitfula kläder. Jag får nog tvätta imorgon. Eller någon annan dag. Om jag orkar. Hm.

Men allvarligt. Ni får inte se vad jag hade på mig. Trust me on this one!

/H

Dagens WTF!?

Att sitta på seminariet och ganska snart inse att boken man har läst bara är första delen, första halvan, av boken som skulle ha lästs. FUCK. Jag har inte tid att läsa en halv bok till. Jag ska hinna läsa en helt annan bok till på fredag och ännu en till på torsdag (plus bokcirkelboken till på tisdag, men den är inte riktigt prio ett). Grr!

/Hannah

Dag 13: Den här veckan

Den här veckan kommer nog inte vara jätterolig. En massa plugg och en hel del jobb står på schemat. Jag kommer behöva plugga och jobba en massa i helgen också. Tråkigt. Men snart är terminen slut.

Imorgon ska jag i alla fall träffa min före detta partner in crime. Hon kommer och hälsar på från Helsingborg och vi ska luncha och kolla runt i affärerna efter julklappar. Kul!

Förhoppningsvis ska jag på bio också, men sedan tror jag att det roliga tar slut. Men snart är det jul. Jag tänker så.

/H

Skärp mig!

Get a fooking grip! Jag blir trött på mig själv. Lägenheten är kaos. Disken luktar illa. Jag ligger efter i skolan och i jobben. Jag tänker sjuka tankar och borde istället koncentrera mig på vettiga saker. Gah!

Nu ska jag strax åka till mina söta engelskaelever. Fy vad jag kommer sakna dem efter den här terminen!

/H (fått en flaska i huvudet?)

Dag 12: I min handväska

Jag har inte direkt en handväska. Däremot har jag en massa tygpåsar som jag använder. De viktigaste sakerna får helt enkelt hoppa mellan påsarna. Här kommer en bild med ett stycke tygpåse och sakerna som nästan alltid finns i påsen jag använder för tillfället:

Tygpåse, näsdukar, mobil, nycklar, plånbok och en massa gamla kvitton.

Det var det. Himla intressant.

/H

Bloggning à la Bridget

Ostädad lägenhet: 1

Vin: slut

Spyor: 1

Uppäten pizza: 1

Indisk mat: massor

Pratstund med fransman: 1

Uppsatser att skriva: 4

Utlästa skolböcker: 0

Utlästa nöjesböcker: 1

Transkriberingstimmar: 0

Överviktskilon: några fler än igår

Ångest: oändlig

/H

Dag 11: Mina syskon

Oj, var börjar man? Som ni kanske vet har jag en himla massa syskon. Hela sju stycken. Och det är jag så glad för (kanske inte just för tillfället, eftersom jag måste köpa julklappar till alla!). Jag kan inte tänka mig ett liv utan mina syskon. Jag tycker så mycket om dem och jag går ofta runt och oroar mig för dem (jag har trots allt några stycken att oroa mig för). Det bästa mina föräldrar har gett mig är utan tvekan mina syskon. Här kommer en liten lista med dem om ni vill veta mer:

Storasyster Emelie, 30 år. Finaste storasyster som har haft så mycket otur de senaste åren. Det är nästan otroligt. Jag fattar inte hur hon har orkat. Nu verkar saker och ting gå åt rätt håll i alla fall och det är vi alla glada för. När jag var liten tog jag efter min storasyster och det var nog därför jag ritade mycket och skrev berättelser. Emelies dröm är att kunna leva på sina böcker och jag hoppas att den går i uppfyllelse någon gång. Hon har alltid varit väldigt snäll och generös och älskar djur.

Lillebror Joakim, 22 år. Jocke. När vi var små bråkade vi precis hela tiden. Antagligen för att det bara var två år mellan oss. Emelie tyckte alltid synd om Joakim som var yngre och stod därför alltid på hans sida. Även idag känns det ibland som om det är de två mot mig, haha! Jocke vill nog vara tuff men är egentligen en sådan där snäll mjukis. Han är jätteduktig på att fixa med datorer och gillar att spela tv-spel. Han har på senare tid visat att han är riktigt envis och nu pluggar han så att han senare i livet ska kunna jobba med datorer.

Lillebror Sebastian, 16 år. Sebbe. Mitt första halvsyskon. Fast jag räknar alla mina syskon som helsyskon. När vi var yngre frågade jag Sebbe vad han tyckte om mest av allt, eftersom jag ville veta vad han ville bli när han blev stor. Då svarade han "familjen". Det tyckte jag var så himla gulligt. Sebbe har en tuffingimage, men precis som Jocke är han egentligen en snäll mjukis. Han skriver till och med kärleksdikter ibland. Sebbe kan vara riktigt hård och har en blick som kan döda, men man vet att han skulle göra allt för sin familj.

Lillasyster Rebecca, 15 år på nyårsafton. Becca. När jag var nio fick jag äntligen min efterlängtade lillasyster. Varje gång jag såg en stjärna falla önskade jag mig en lillasyster och till slut kom hon. Becca är riktigt smart, även om hon kanske inte alltid vill visa det. Hon är också galet rolig och är lika rapp i käften som pappa. Vi har ofta samma smak när det kommer till musik och kläder. Becca är väldigt social och har en massa vänner.

Lillasyster Felicia, 14 år. Mitt enda styvsyskon. Men självklart ser jag henne som min "riktiga" syster. Det finns inget annat. Felicia är känslig och älskar musik och dans. Hon tar gärna efter Becca som är äldre. Jag tror inte att Felicia skulle kunna göra en fluga förnär, vilket jag ser som något positivt. Hon är lugn och har världens roligaste skratt. Jag är så glad att jag får vara din syster!

Lillebror Isak, 12 år. Mitt enda halvsyskon på mammas sida. Isak är en snäll kille som är väldigt intresserad av historia. Han gillar att läsa om till exempel Ryssland och Egypten. Isak slog alla i memory när han bara var några år gammal och han är väldigt praktiskt lagd. Isak älskar djur och var till och med vegetarian i någon månad, trots att han älskar kött och ogillar grönsaker. Jag hoppas att han aldrig blir machofierad, utan fortsätter vara den där snälle, omtänksamme killen.
Lillebror Fredrik, 1 år. Sladdisen. Minstingen. Vi tyckte att Isak var en sladdis när han föddes 18 år efter sitt äldsta syskon, men Fredrik har en 29 år äldre storasyster! Fredde är så himla söt och alltid glad. Han har ett leende som får en att falla som en fura. Fredrik tränade musklerna redan när han bara var några veckor gammal; när man höll i hans händer försökte han klättra upp med benen på ens mage och bröst. Han verkar vara en riktig fighter och det ska bli så spännande att se hur han blir när han växer upp.

Puh! Det var alla syskon. Bara några smågrejer om varje, men nu vet ni lite mer. När jag skrev om dem började jag sakna dem en massa. Men till jul kommer jag träffa allihopa igen. Här är en fem år gammal och lite halvful bild på mig och mina sex första syskon (vissa ser långt ifrån glada ut!):

Jag, Emelie, Jocke, Sebbe, Becca, Isak och Felicia.

Och minstingen Fredrik får en egen bild.

/H

Dag 10: Det här hade jag på mig idag

(ursäkta att det tog 30 år att lägga upp det här inlägget. problem med datorn som vanligt)

Det är ju galet svårt att ta kort på kläderna man har på sig! Idag blev det dessutom lite man tager vad man haver eftersom jag måste tvätta. Såhär såg jag ut i alla fall:

Upptill.

Nedtill.

Jag älskar mina vinterkängor!

Jag ber om ursäkt för bilderna. Tyvärr har jag ingen liten fotograf att anlita.

/H

4 saker som har irriterat mig idag

• Människor som envisas med att gå till snabbkassorna där man scannar in allt själv, trots att de inte vet hur de funkar. Då går det verkligen inte fortare, särskilt inte för resten av kön.
  

• Den gamle läraren som tittade frågande på mig när jag tänkte gå in i personalrummet. "Ja?" sade han. Jag bara "Eh, alltså. Jag är vikarie. Inte elev." Det är andra gången det händer på den skolan. Jag vet att jag har ett babyface, men vad fan!? Jag är ändå sex år äldre än de äldsta eleverna (vilket i sig är skrämmande!).
  

• Faktumet att det är iskallt i min lägenhet.

• Att jag har galet mycket att göra på mycket kort tid.

/H (aka. bitterfittan)

Frukost

Nu måste jag springa till Willys och handla lite sen frukost. Jag vägrar käka bara knäckebröd till frukost. Det känns för torftigt. Där går min gräns, särskilt när det är så himla kallt. Lite yoghurt och kanske lite "riktigt" bröd i begränsad upplaga (annars äter jag upp en limpa på typ två dagar).

Efter frukost dusch, efter dusch åka och leka lärare med prov, efter lek plugga/läsa, efter plugga/läsa quiz med kursarna. Kul!

Vad ska ni göra idag/ikväll?

/H

Flyt kallar vi det

Jag har tur just nu. För ett par veckor sedan vann jag biobiljetter till Scott Pilgrim vs. The World. När jag precis kom på att jag hade glömt ta in posten idag gick jag och hämtade den och hittade där två fribiljetter till I'm Still Here. Vilket flyt! Det är nästan så att jag överväger att spela på lotto, trots att jag egentligen inte har råd. Hm.

Det lönar sig visst att vara med i tävlingar.

/Hannah

Dagens "shocker"

Hannah har galet mycket på sin att-göra-lista. Shocker. Verkligen.

Jag kommer gå till historien som "människan som kunde skriva blogginlägg helt utan innehåll".

Och snart är det jul. G.A.L.E.T.

/Hannah

Dag 9: Min tro

Tro och tro. Jag är knappast religiös. Har nog aldrig varit (inte ens när jag alltid läste Barnens Bibel så fort jag inte hade någon ny bok att läsa. sagoboken nummer ett, liksom). Fast något tror jag på.

Jag vet att det är lite fjantigt, men jag fick som en aha-upplevelse när jag läste Paolo Coelhos Alkemisten. Han skrev om livsödet. Livsödet är det vi egentligen vill välja, men som vi ofta måste våga och kämpa lite extra för och det är inte alltid så lätt. På vägen kommer tecken som leder mot livsödet, men ibland ignorerar man dem och ibland är man för upptagen med annat för att se dem alls.

Jag tycker att det är en fin tanke. Och jag har flera gånger känt att det stämmer. Som den där gången då jag trodde att det var försent att söka det där stipendiet för att få gå ett skolår i Frankrike. Jag tror att det var i mellandagarna jag fick reda på att de hade förlängt ansökningstiden från sista november till sista december. Jag hade bara ett par dagar på mig att fixa alla papper, men jag klarade det till slut eftersom jag så gärna ville åka. Och när jag fick veta att jag hade blivit utvald vågade jag hoppa. Även om frankrikeåret kanske var det värsta i mitt liv är det något av det bästa jag har gjort. Jag kommer aldrig ångra det beslutet.

"När du verkligen vill någonting verkar hela universum för att du ska få din önskan uppfylld."

Tecknen. Jag letar alltid efter tecknen. Ifall jag skulle glömma bort vad jag verkligen vill.

/Hannah

Dag 8: Ett ögonblick

Ett ganska obehagligt ögonblick idag var när jag och Johanna var på bio tidigare ikväll (förhandsvisning av Svinalängorna. den var tragisk och bra). Ögonblicket då jag insåg att mannen bredvid mig var riktigt full och kanske även hög. Han stank alkohol. Han satt och mumlade för sig själv och hostade, snörvlade och snarkade (?!). Jag var i ärlighetens namn lite rädd för honom. Fast under filmens gång tänkte jag att han kanske var där för att han själv hade haft en liknande barndom som huvudkaraktären. Det kanske var därför han var alkoholist? Vem vet. Hur som helst var det ett av dagens alla ögonblick.

/Hannah