söndag 11 juli 2010

Inget skitsnack, bara fakta

Efter att ha bott tillsammans i samma lägenhet i nästan två år blev det plötsligt uppenbart att jag skulle få flyttstäda helt själv. Jag antog hela tiden att jag bara behövde städa hälften eftersom vi bodde där lika länge. När jag dessutom gav bort saker som jag faktiskt betalat tusentals kronor för och undvek att kräva hyra för juli föreföll det som absolut självklart med gemensam flyttstädning. Det var det inte. Istället fick jag städa upp efter inte bara mig, utan också efter någon annan. Någon annans skräp på golvet, någon annans gamla mat i kyl och frys, någon annans spikar och skruvar i väggarna, någon annans kvarlämnade saker som var för jobbiga att kasta. Ja, när nyckeln låg i brevlådan förstod jag att jag inte skulle få någon städhjälp. Snarare lite jobbigare att städa. Hämnden kanske är ljuv trots allt?

Jag behöver i alla fall inte ångra mitt beslut. Skönt.

(vilken tur att jag inte skrev det här inlägget igår. då hade det blivit ett helt annat inlägg eftersom jag var så förbannad)

För övrigt vill jag tacka mina fina vänner Johanna, Helena, Erica och Max som hjälpte mig med flytten. Ett riktigt stort tack till Erica igen och hennes snälla pojkvän Marcus som offrade sig och hjälpte mig med städningen idag. Jag har riktigt bra smak när det kommer till vänner! TACK, fina, fina människor!

/Hannah

7 kommentarer:

  1. Tydligen så var det bara din lägenhet. Såg det på Facebook innan jag klickade bort honom från min Vänner lista.

    Jag antar att en lägenhet helt plötsligt bara hör till den personen som står på kontraktet.. och har inget att göra med vem som bor/bott där.

    Själv tycker jag det är självklart att man gör rätt för sig. Hade han flyttat ut innan 1 juli hade det väl kanske varit en annan sak (fast man städar ju iaf det rummet man sovit i.. det gjorde då jag när jag hyrt ett rum i någons lägenhet och sedan flyttade) - men nu flyttade ni ju ut exakt samtidigt. Då tycker man ju logiskt att det ligger på båda. Men logik spelar visst ingen roll..

    Jaja, gjort är gjort och nu behöver du ju inte oroa dig för det mer. Besiktningen går säkert bra imorgon.

    SvaraRadera
  2. Jomenvisst! För jag hade ju hyrt en trea om jag bara bodde där själv med mitt studiemedel på 8000... SUCK.

    SvaraRadera
  3. Det enda jag lämnat kvar som jag vet är mitt var lite flyttlådor. Resten är saker som jag antingen vet är dina eller som jag inte vet vems dom är och därför gissat mig till att det är dina. Jag har ju vid ett flertal tillfällen försökt få ur dig vad som är ditt och vad som är mitt, utan att ha lyckats. Men det framgår ju att du redan långt innan det tog slut hade stora problem med att prata med mig. Väldigt mycket hade ju kunnat underlättats om du bara hade varit öppen och pratat med mig för länge sedan. För du hade ju tänkt dom tankarna ganska länge. Jag gissar på iaf ett halvår innan det sen tog slut.
    Om vi nu ska igång och bråka om pengar så ska det ju tilläggas att jag spenderat tusentals kronor varje månad på att pendla till och från jobbet för att jag verkligen ville ha ett liv med dig och trodde du ville det med mig också.
    Och den här löningen har jag inga pengar kvar alls. Jag har varit tvungen att både lägga tre månadshyror i deposition på den här lägenheten OCH köpa en massa nya saker på grund av flytten. Så även om du hade velat ha en kvarts hyra (ja jag kunde ju ändå inte bo där längre än till den 13:e (och nej, jag hade inte tagit ansvar för att lämna nycklarna osv när du är i England)) så finns det inga pengar till det.

    Jag visste redan när du gjorde slut och sa att jag fortfarande hade dig som vän att det inte skulle vara speciellt länge. Det gör aldrig det när en av parterna blir väldigt sårad.

    Men jag hoppas att du får det bra, att du får jobba med det du verkligen vill, får köpa ditt hus med ett eget bibliotek och att du träffar någon som du passar bättre ihop med och som du får många barn med.

    //David

    SvaraRadera
  4. I det här fallet hade det lite mer med kännslor än logik att göra Emelie.

    SvaraRadera
  5. Pärlan, det förstår jag. Min kille gjorde slut med mig efter 5 år och det gjorde jäkligt ont. Jag säger inget om att du inte får känna dig sårad, det är inget man rår över och det tar sin tid.

    Men sedan tycker jag nog ändå att man flytt städar en lägenhet som man bott i i 2 år. Det var ju inte så att du flyttade bort och hon stannade utan att båda flyttade samtidigt. Då ser inte jag hur man kan på något sätt rättfärdiga att inte städa i alla fall ett eller två rum.

    Visst - hennes namn är på kontraktet. Men HENNES lägenhet är det ju inte när ni bott i den tillsammans lika länge. Man kan skylla på sårade känslor allt man vill - och jag vet precis hur det känns att vara sårad - men det betyder ju inte att man får bete sig hursomhelst. Jag tycker nog ändå att man ska göra rätt för sig - och det är definitivt att hjälpa till att flytt städa den faktiskt gemensamma bostaden som båda flyttar ifrån (även om inte ditt namn stod på kontraktet).

    SvaraRadera
  6. Jag har svarat på alla frågor jag har fått. Jag kan inte minnas att du har frågat så mycket om vems olika saker är. Isåfall har jag svarat.

    Jag bryr mig inte om pengar, men jag tycker att hjälp med städningen är det minsta man kan begära när man har delat en lägenhet.

    Att säga att lägenheten är min och bara mitt ansvar bara för att den stod på mig orkar jag knappt ens kommentera. Jag städade en lägenhet i Helsingborg som inte stod på mig.

    Jag hoppades att vi skulle kunna vara vänner, men när man knappt säger hej när man ses känns det inget vidare. Jag har inte fått särskilt mycket respons när jag har försökt och har därför lämnat det till dig att bestämma vår relation. Efter den här helgen känner jag dock inte för någon fortsatt kontakt.

    Det var allt jag hade att säga i ämnet.

    SvaraRadera
  7. Du kan säga vad du vill, men hade du skött det hela snyggare och pratat med mig under vårt förhållande instället för att bara hålla allt inom dig och sen göra slut så hade allt det här kunnat sluta lite annorlunda.

    "har därför lämnat det till dig att bestämma vår relation" Det är ju du som bestämt vår relation för länge sedan och det är ju du som inte velata prata med mig som du faktist varit tillsammans med om dina kännslor. Så det kanske inte är så konstigt att jag inte har velat prata med dig när jag är helt förkrossad efter att du gjort slut. Men det är ju lätt för dig som fick det ur dig när du gått och hållt det inom dig så länge.

    SvaraRadera