Dag 7: Min bästa vän

Detta är också himla svårt. För jag brukar inte säga att jag har en bästa vän, utan flera. Jag har flera vänner som jag kan säga allt till, som jag alltid kan ringa och som jag vet alltid ställer upp. Men nu var det en person det skulle handla om och då tänkte jag skriva om den som står mig närmast här i Lund. Och det är utan tvekan världens finaste Johanna.

Sommaren 2009 läste jag en sommarkurs i genusvetenskap. Och tur var väl det, för förutom all ny kunskap träffade jag Johanna och genom henne en massa andra fantastiska människor. Men Johanna. Jag är så himla glad att jag träffade henne. Nästan varje vecka funderar jag på hur mitt liv hade varit utan henne. Det hade säkerligen varit mycket tråkigt och torftigt. Vad hade jag gjort?


Vi kan prata om allt och vi gör också det. Vi diskuterar genus, framtiden och vardagligt trams. Vi dricker vin. Vi ser på film. Vi pluggar ihop (fast oftast är det roligare att prata om annat). Vi äter middag ihop. Vi sover över hos varandra. Vi går på bio. Vi gråter ut hos varandra. Vi umgås flera gånger i veckan, annars får vi abstinens. Vi skämtar om att vi borde ha en gemensam kalender ("vad gör vi på torsdag nu igen?"). Vi är vi och inga är bättre än vi.

Finaste Johanna, försvinn aldrig från mitt liv! Då skulle jag gå under. Tillsammans med vår gemensamma kalender.

/H