Idag började jag en ny kurs. En fransk litteraturkurs på 7,5 högskolepoäng som heter La femme dans la littérature française (kvinnan i den franska litteraturen). Med andra ord ska vi särskilt analysera kvinnans roll i olika franska litterära verk. Den här kursen passar mig perfekt eftersom jag gillar franska, litteratur och genusfrågor.
Nu till saken. Min lärare sade lite märkliga saker idag. Jag visste sedan tidigare att hon inte vill kalla sig feminist, utan hellre humanist. Bara den här saken tycker jag är lite löjlig. Jag tror det handlar om att man inte vågar kalla sig just feminist. För då är man en manshatande, ful och kanske lesbisk kvinna (ja, för det vore ju hemskt att vara lesbisk! not). Enligt många män och till och med många kvinnor. Jag tror att många kvinnor är rädda för att kalla sig feminister för då står de plötsligt på fel sida. Då är ju männen fienden. Eller hur var det nu?
Tänk om folk kunde fatta att det handlar om jämlikhet? Vi vill inte ta ifrån männen deras toppositioner; vi vill dela dem med dem. Jämna ut det lite. Det handlar inte om att kvinnor ska ta över allt; det handlar om att alla ska ha chans att göra allt. Det handlar om att killar ska få vara sjuksköterskor om de vill, det handlar om att tjejer ska få vara chefer om de vill. Är det så svårt att förstå? Måste man (be)dömas efter sitt kön? Måste det vara förutbestämt vad killar och tjejer är och bör vara? Om nu alla killar gillar sport, är inte killen som hatar sport en riktig kille då? Feminismen går ut på att ifrågasätta könsroller och eftersträva jämställdhet och jämlikhet på alla plan. Det handlar om lika rättigheter. Varför är folk så ovilliga att ta in detta och att gilla detta? Man hade lika gärna kunnat säga att man inte tycker att folk med en annan hudfärg borde ha samma rättigheter som en själv. Det är ungefär lika smart.
Och om man är rädd att folk ska missförstå vad man tycker och tänker när man kallar sig feminist får man väl förklara det för dem. Och fattar de ändå inte så är de antingen ignoranta eller dumma i huvudet. Så är det bara.
Tillbaka till min lärare (ibland kommer orden som ett skyfall som inte går att stoppa). Jag höll på att smälla av när hon menade att feminismen var bra förr i tiden för att frigöra kvinnan, för att kvinnan skulle få rösträtt och så vidare, men att feminismen inte längre hade något att komma med, för nu har vi kommit så långt vi kan komma. Då trodde jag som sagt att jag skulle smälla av. Än mer förvirrad blev jag när läraren lite senare pratade om alla orättvisor som kvinnor fortfarande får utstå, till exempel lägre lön, att yrken där flertalet är kvinnor nedvärderas och så vidare. Människan sade ju emot sig själv! Hur kan man säga att feminismen inte har något mer att göra när dessa uppenbara problem fortfarande existerar? Jag får inte ihop det. Och jag förstår fortfarande inte hur man kan vara rädd för ett litet ord. F.E.M.I.N.I.S.T.
Skyfall, som sagt. Tack för mig.
/H
Nu till saken. Min lärare sade lite märkliga saker idag. Jag visste sedan tidigare att hon inte vill kalla sig feminist, utan hellre humanist. Bara den här saken tycker jag är lite löjlig. Jag tror det handlar om att man inte vågar kalla sig just feminist. För då är man en manshatande, ful och kanske lesbisk kvinna (ja, för det vore ju hemskt att vara lesbisk! not). Enligt många män och till och med många kvinnor. Jag tror att många kvinnor är rädda för att kalla sig feminister för då står de plötsligt på fel sida. Då är ju männen fienden. Eller hur var det nu?
Tänk om folk kunde fatta att det handlar om jämlikhet? Vi vill inte ta ifrån männen deras toppositioner; vi vill dela dem med dem. Jämna ut det lite. Det handlar inte om att kvinnor ska ta över allt; det handlar om att alla ska ha chans att göra allt. Det handlar om att killar ska få vara sjuksköterskor om de vill, det handlar om att tjejer ska få vara chefer om de vill. Är det så svårt att förstå? Måste man (be)dömas efter sitt kön? Måste det vara förutbestämt vad killar och tjejer är och bör vara? Om nu alla killar gillar sport, är inte killen som hatar sport en riktig kille då? Feminismen går ut på att ifrågasätta könsroller och eftersträva jämställdhet och jämlikhet på alla plan. Det handlar om lika rättigheter. Varför är folk så ovilliga att ta in detta och att gilla detta? Man hade lika gärna kunnat säga att man inte tycker att folk med en annan hudfärg borde ha samma rättigheter som en själv. Det är ungefär lika smart.
Och om man är rädd att folk ska missförstå vad man tycker och tänker när man kallar sig feminist får man väl förklara det för dem. Och fattar de ändå inte så är de antingen ignoranta eller dumma i huvudet. Så är det bara.
Tillbaka till min lärare (ibland kommer orden som ett skyfall som inte går att stoppa). Jag höll på att smälla av när hon menade att feminismen var bra förr i tiden för att frigöra kvinnan, för att kvinnan skulle få rösträtt och så vidare, men att feminismen inte längre hade något att komma med, för nu har vi kommit så långt vi kan komma. Då trodde jag som sagt att jag skulle smälla av. Än mer förvirrad blev jag när läraren lite senare pratade om alla orättvisor som kvinnor fortfarande får utstå, till exempel lägre lön, att yrken där flertalet är kvinnor nedvärderas och så vidare. Människan sade ju emot sig själv! Hur kan man säga att feminismen inte har något mer att göra när dessa uppenbara problem fortfarande existerar? Jag får inte ihop det. Och jag förstår fortfarande inte hur man kan vara rädd för ett litet ord. F.E.M.I.N.I.S.T.
Skyfall, som sagt. Tack för mig.
/H
Hmm jag tror på jämlikhet för alla.. lika villkor osv.. sedan om man vill kalla det humanist, feminist, "equalist" eller vad som.. det spelar inte så stor roll för mig.
SvaraRaderaJag tror att vissa är rädda för ordet feminist för det finns (tyvärr för det förstör för alla) de som tar feminismen ett steg längre. Inte alla - och förmodligen bara en liten grupp.. men de förstör det för oftast hörs de högst. För om man läser eller lyssnar på vissa så låter det verkligen som att de vill inte ha lika villkor utan att kvinnan nu ska vara på topp.
Är väl lite som militanta veganer kanske.. som menar väl men dödar djur i sin välmening (som när de släppte ut 100 sköldpaddor ur en djuraffär så att de frös ihjäl i vintern).
Det är otroligt tråkigt att det blivit så. För feminism ska ju stå för något bra. För lika villkor och allt det. Men så har det blivit lite förstört :(
Jag har aldrig träffat på någon feminist som inte vill ha ett jämställt samhälle, åt båda hållen. Jag undrar vart alla de människorna är? Men jag förstår vad du menar, extremisterna hörs högst. Samtidigt ser jag mig som en ganska radikal feminist...
SvaraRadera