Så himla många timmar har jag inte varit vaken. Trots det känns "jag dör av hunger" som en underdrift. Vad sysslar jag med egentligen? Varför kan jag inte bara äta lite riktig, god mat? För att jag vet hur det slutar. I övervikt och hemskt sockerberoende. Det är dags att göra något åt skiten och då kan man inte ge vika så fort ett litet (läs: jävligt jobbigt) hinder dyker upp på vägen.
Jag pimplar vatten och te (utan mjölk och socker givetvis) och mantrat "det är jobbigast de tre första dagarna, det är jobbigast de tre första dagarna..." cirkulerar maniskt i mitt huvud.
Fan. Jag kan inte koncentrera mig på mitt skolarbete. Jag orkar verkligen inte läsa. Det hjälper inte att texterna är riktigt tråkiga.
Det är synd om mig idag, hörrni. Som tur är fick jag tillbaka min Harry Potter-uppsats med ett fint VG skrivet på baksidan. Tur att jag är bra på något i alla fall! Inte är det att äta som en normal människa, det vet vi. Länge leve studier!
Jag behöver peppas. Snälla, peppa mig!
/H (som snart börjar bita på naglarna)
Det är synd om mig idag, hörrni. Som tur är fick jag tillbaka min Harry Potter-uppsats med ett fint VG skrivet på baksidan. Tur att jag är bra på något i alla fall! Inte är det att äta som en normal människa, det vet vi. Länge leve studier!
Jag behöver peppas. Snälla, peppa mig!
/H (som snart börjar bita på naglarna)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar