Roskilde del 1: Musiken

Här kommer lite tankar om konserterna jag såg under festivalen.

Paramore: Det första bandet jag såg. Jag är i ärlighetens namn inget jättestort fan av dem, men jag gillar några av låtarna. Hayley sjunger riktigt bra och är så himla snygg att jag bara vill byta liv med henne. Ja, tack.

Hej, Hayley. Kan vi inte byta liv?

Gorillaz: Jag såg verkligen fram emot den här konserten. Jag lyssnade ganska mycket på den första skivan när den kom och hoppades därför på att få höra många låtar från den. Icke. Konserten var ganska tråkig. Som tur var spelade de i alla fall Clint Eastwood som sista låt. Det gillar vi!

Teddybears: De är faktiskt riktigt coola och bra live. Man tänker inte på hur många bra låtar de har och att man faktiskt kan många av dem. Över förväntan, absolut!

Them Crooked Vultures: Jag såg bara ett par låtar. De var tråkiga. De må vara ett superstarband, men jag hade hellre sett Foo Fighters eller Queens of the Stone Age. Eller Nirvana. Ehem.

NOFX: Mitt favoritband! Jag såg verkligen fram emot den här konserten och visst levererade de! Problemet var att publiken var hemsk. Det var världens moshpit; folk bråkade och puttade på varandra så jag fick flytta mig långt bakåt. Dessutom kastade en massa människor upp ölglas i luften och jag fick öl på hela mig flera gånger. Droppen var när en idiot hoppade på min häl så att skon trillade av. Det gjorde ont och jag började nästan gråta för att min romantiserade bild av konserten verkligen inte ville slå in. Tvärtom. Till slut spelade de i alla fall en av mina favoritlåtar, Theme From a NOFX Album. Då kändes allt riktigt bra igen.

Vampire Weekend: Jag visste inte så mycket om det här bandet så jag blev positivt överraskad. Märkte att jag faktiskt hade hört en låt tidigare som är väldigt bra. De är duktiga och man blir glad och sugen på att dansa till musiken. Kul att se något nytt!

Muse: Så. Jäkla. Bra. Precis som med NOFX har jag sett dem förut och jag visste att de skulle vara bra. Varje gång blir man förundrad över att de låter så bra live. Det är nästan som om de spelar playback. Nästan. Matt Bellamy är så sjukt musikalisk att man vill gå och gömma sig. Så himla bra! Det enda jag saknade var min favoritlåt Apocalypse Please.

Muse. Så himla bra!

Robyn: Jag såg ett par låtar och tyckte att det var lite för mycket electro för min smak. Kände inte igen hennes musik alls. Till och med hiten Be Mine lät som en helt annan låt med den där musiken. Synd att jag missade Show Me Love.

The Prodigy: Oh. My. God. (säger jag bara!) Man var ju tvungen att se dem. Så var det bara. Det var som värsta ravefesten. Helt galet. Den första låten var tråkig och sedan kom Firestarter och efter den kände jag att det räckte med ravefest för min del. Får så himla ont i fötterna av att stå på konserter och den här började klockan ett på natten efter de tre föregående konserterna.

The Prodigy. Så himla galna.

Jack Johnson: My biggest regret. Jag ville så gärna se honom och jag hörde den första låten men sedan var vi tvungna att gå tillbaka till campet. Det var så himla varmt och vi var brända och kunde inte hitta någon skugga att sitta i. Nu önskar jag att jag hade hållit ut och stannat kvar själv, men det var verkligen ohållbart att vara i solen när det var så varmt. Trist. Jag fick inte ens höra min favoritlåt.

Prince: Man måste självklart se honom om man får chansen. Så tänkte vi. Efteråt sade Anna: "Jag hatar Prince!". Det var förståeligt. För det första lät han oss vänta. För det andra hade han jobbiga musiker med sig som spelade munspel i alldeles för höga toner. När han väl kom ut var han bara jobbig och skulle styla med elgitarren precis hela tiden, vilket blev tröttsamt ganska fort. Dessutom tog hans låtar aldrig slut. Det var liksom tiominuterslåtar. Som inte ens var bra. Usch. Han går bort, helt enkelt. Ett dåligt avslut av festivalen. Jag hade hellre sett Jack Johnson som sista akt. Mycket hellre. Vi gick efter att ha stått där i en timme och bara hört ungefär fem låtar varav ingen var något man ville höra. Blä!

Du är kass!

Hade ni velat se något av de här banden? Jag är ganska nöjd överlag.

/Hannah