Några punkter

• Johnossi var sjukt bra igår. När de spelade första låten lät det nästan som playback bara för att det var så bra. Att två personer kan låta så mycket är helt otroligt. Åh! Det var helt enkelt bara brabrabra!

• Jag lovade att ladda upp bilder ifrån helgen, men det får vänta lite. Orkar. Inte.

• Idag har jag lunchat med C och E. Det var trevligt och gott!

• Det här är fjärde dagen med bättre matrutiner. Inget bröd hemma. Gröt till frukost. Riktiga måltider. Och framförallt: inte en massa onödigt socker. Det har gått förvånansvärt bra.
  

• Idag hämtade jag ut folsyran. För tillfället äter jag sammanlagt 11 tabletter per dag. Förut åt jag bara en. Yikes.

• Idag tränade jag för första gången den här veckan. Jag känner mig duktig och nöjd och hoppas att jag lyckas fortsätta.

• Det känns som om jag inte får gjort så mycket vettigt när jag har drygt fyra säsonger av Criminal Minds som "väntar" på mig. Inte bra. Men trevligt.

• Nu ska jag kolla på ett avsnitt av ovanstående tv-serie och sedan läsa lite och därefter sova. Jag hoppas att jag kan somna i tid idag. För en gångs skull.

/Hannah

Day 21 – A Song That You Listen To When You're Happy

Den här låten kan man lyssna på när man är glad. Och annars också.

/Hannah

Day 20 – A Song That You Listen To When You're Angry

Den här låten kan man både skrika och gråta till, så den får bli min arglåt. Vacker och galen på samma gång.

Why have you forsaken me?

/H

YES!

Haha, gud vad kul! Igår såg jag att Popponny hade en tävling där man kunde vinna gratis inträde till Johnossis spelning på Mejeriet ikväll. Igår var sista tävlingsdagen och jag skickade in mitt svar halv tolv på kvällen, alltså sista minuten. Och jag vann! Det tråkiga är att jag bara vann en biljett. Men Johanna kunde fixa en gratisbiljett till sig och Kristin ville också hänga på. Kul!

Det enda jag ogillar med bandet är att de är kassa på engelsk grammatik. Jag har svårt att koppla bort det. Hur som helst är det roligt med spontanspelningar mitt i veckan!

/Hannah

Psst!

Förresten. Ni har väl inte missat att jag har lagt in alla musikinlägg jag låg efter med lite sådär retroaktivt? Så ni kan scrolla ner om ni till exempel vill höra låten som beskriver mig. Sedan vill jag såklart inte att ni missar Aqua.

/Hannah

En liten paus

Om ni undrar varför jag har bloggat så lite på senaste tiden är det för att jag har haft en hel del att göra i skolan. Förra veckan skrev jag ett paper och idag hade vi opponering, vilket jag såklart behövde förbereda mig inför. Vi satt och lyssnade på varandra i fyra timmar i eftermiddags. Jag var antagligen inte aktiv i ens en timme, vilket inte är så konstigt eftersom man fokuserar på sitt eget paper och försvarar det, samt kritiserar en annan persons paper. Jag var livrädd att jag skulle få dräpande kritik, men det gick förvånansvärt bra, så jag är nöjd.

Nu är jag riktigt trött efter för lite sömn och en lång dag. Efter opponeringen hade vi en trevlig avskedsfest eftersom det var slut på kursen. Nu är det alltså uppsatsskrivande som gäller (hjälp!).

Imorgon måste jag transkribera en massa, men jag ska också försöka ladda upp lite bilder ifrån helgen. Nu är jag helt enkelt för trött.

À demain.

/Hannah

Day 19 – A Song From Your Favourite Album

Jag brukar inte fokusera så mycket på album, utan snarare på låtar. Ofta älskar jag ett par låtar på ett album och lyssnar på dem om och om igen samtidigt som jag dissar de andra låtarna om de inte fastnar direkt (dåligt, jag vet, men ibland blir det så). Ett album som jag verkligen gillar helt och håller är däremot War on Errorism med NOFX. Love it!

/Hannah

Day 18 – A Song That You Wish You Heard On The Radio

Först tyckte jag att det var svårt att välja någon särskild låt som jag skulle vilja höra på radio. Sedan kom jag på det. Det är ju uppenbart. Mina låtar, såklart! Om jag någonsin skulle höra någon av mina låtar på radio så skulle jag nog dö lite. Av lycka.

Om jag hade haft tid så hade jag spelat in någon av mina lite mer seriösa låtar och laddat upp här. Just nu har jag för mycket att göra, men om ett tag ska jag absolut lägga upp fler videoklipp. Om ni vill höra? Jag lovar, jag har låtar som är seriösa också. De handlar inte bara om googlestalking.

Nu ska jag kolla på Criminal Minds och sedan sova.

/Hannah

Nu får det vara nog!

Precis som min syster känner jag att det är dags för en förändring nu. Häromdagen insåg jag att jag hade gått upp flera kilo sedan januari, vilket är oroväckande. Antagligen handlar det om att jag inte har mått så bra, både på grund av min trötthet, skolan och andra saker. När jag inte mår bra äter jag som sämst. Jag orkar inte laga riktig mat och jag tröstäter, ibland omedvetet. Kroppen skriker efter fett och socker, fast egentligen är det nog hjärnan som gör det.

Så nu vill jag alltså bli bättre på mat och hälsa. Den här dagen blir som så många andra måndagar början på resten av mitt liv. Och ni som har läst den här bloggen länge suckar säkert och himlar med ögonen och tänker "here we go again". För det kan vara så att jag är galen. Är inte definitionen av galen att man hela tiden gör samma sak och förväntar sig olika resultat? Nåväl. Jag hoppas som vanligt på det bästa. Kalla mig orealistisk.

Första steget är att sluta köpa hem bröd. Bröd är livsfarligt för mig. Nu är det gröt till frukost som gäller, nyttiga luncher och middagar, samt bara onödigt socker en dag i veckan. Och motion och träning på det. Det låter foolproof, men man måste göra det också.

Jag känner mig alltid så dum och misslyckad när jag skriver sådana här inlägg, men samtidigt är den här bloggen min ventil, min terapi. Jag behöver få ut det någonstans och jag vet också att många andra har samma problem. Jag avundas verkligen människor som inte har några problem med mat och rutiner. Som inte ser mat som ett problem, utan bara som energi. Som inte har en sjuk relation till mat. Jag vill så gärna vara som dem.

Med andra ord hoppas jag att ni inte hånar mig, utan att ni istället hejar på mig och peppar mig, för det behöver jag verkligen.

Nya livet börjar nu. Klara, färdiga, GÅ!

/Hannah

Day 17 – A Song That You Hear Often On The Radio

Den här låten går nog ofta på radio. Vad vet jag, jag lyssnar sällan på radio. Jag brukar i alla fall höra den varje gång jag är ute. Det värsta är att jag tycker att den är ganska bra. Antagligen för att den fastnar på hjärnan redan första gången man hör den. Farligt.

/Hannah